Stäng fönster Kramfors kn, NORA PRÄSTBORD 1:2 NORA KYRKA
Anläggning - Värdering
| NORA KYRKA | |
| 12/31/04 |
| Motivering |
|---|
|
Nora kyrka ligger vackert, väl synlig på sin höjd i dalgången. Exteriört en traditionell långhus-kyrka med västtorn och lägre och smalare sakristia i öster. Den får räknas till upphovsmannens, Simon Getings, mer lyckade kyrkobyggnader. Getings byggmästarhandlag har här klarat pro-portioneringen av volymer bättre än i föregångaren Hässjö i Medelpad och den något år senare Nätra kyrka i Ångermanland. Den kvardröjande klassicism, som följer Geting från 1700-talets tradition, är inte särskilt framträdande, förutom de vitmålade fasaderna, och detaljeringen med lisener och takfotsfris i fasaderna samt den glesa konsolfrisen i tornet. Interiört karaktäriseras kyrkan av byggnadstidens stora tunnvalvsvolym, släta väggytor med stora ljusinsläpp i kraftfullt murverk, samt altarringen från samma tid, 1860-talets eleganta snickerier i form av bänkskärmar, läktarskärm, altarbord och altaruppställning, predikstol, nummertavlor, och orgelfasad; 1914-års vindfång med innerdörrar, 1930-talets omgångar och ändrade bänkar, 1980-talets underordnade läktarunderbyggnad. De putsade vägg- och takytorna ger i sig ett ödsligt intryck, men detta hjälps upp av den sammanhållna färgsättningen på snickerierna, i sin helhet troligtvis till större delen tillkommen i slutet av 1850-talet, i en varm gråskala där detaljerna med utbredd förgyllning ger ett elegant intryck. Den klassicerande inredningen ger ett stramt och värdigt, nästan asketiskt totalintryck. Att särskilt tänka på: * Resterna av bogårdsmuren och stigporten i söder, som gränsdragare för den gamla kyrkotomten * Exteriörens nedtonade 1700-talsklassicism, som är ett viktigt exempel på byggmästaren Simon Getings hantverk i den norrländska landsorten * Samtliga snickerier från 1800-talet, inbegripet deras färgsättning, som bildar en effektfull helhet i en stram och avskalad anda * Dopfunten i sten från 1200-talet, som en historisk, katolsk solitär av mer muesalt värde än som representant för den protestantiska kyrkointeriören Litteratur: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Sveriges Kyrkor volym 221. Stockholm u å |
