Stäng fönster Sävsjö kn, BOATORP 4:1 HJÄLMSERYDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HJÄLMSERYDS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Kvarteret har en särställning på kyrkogården genom sina välbevarade och påkostade gravvårdar. Den kulturhistoriska karaktären i detta kvarter är speciellt kopplad till gravvårdarnas storlek, deras höjd och reslighet samt förekomst av titlar. De bevarade cypresshäckarna i väster minner om efterkrigstraditionen med rygghäckar. Kvarter B Den här typen av kvarter med främst vårdar från 1920-talet och framåt och ett fåtal stenar från allmänna linjen är vanligt förekommande på kyrkogårdar. Det kulturhistoriska värdet ligger fråmst i stenar med titlar och orts- eller gårdsnamn, samt de vårdar som är resta över personer med lokal- eller personhistoriskt intresse. De mellanrum som fi nns i gravraderna kan med fördel kompletteras för att åstadkomma ett mer helt intryck, men de återstående vårdarna från allmänna linjer bör bevaras för att minnet om uppdelningen köpegravar-allmänna linjen ska bibehållas. Kvarter C Kvarteret har en efterkrigstida prägel med de meterhöga rygghäckarna. Kvarteret inrättades 1940 och på gravkartan från den tiden finns grusgraven markerad. Den bör bevaras eftersom den är det enda som påminner om ett gravskick som var betydligt vanligare förr på Nya Hjälmseryds kyrkogård. Kvarter D Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de flesta kyrkogårdar i landet. Speciellt för just det här kvarteret är att det är så ungt och att vårdarna i ett av de ingående områdena står så tätt. Minneslund Minneslunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden samt dess roll som en modern och tidstypisk företeelse. kyrkogården i dess helhet Nya Hjälmseryds kyrkogård är samtida med kyrkan som uppfördes 1853. Det gamla sockencentrat, Gamla Hjelmseryd, med medeltida kyrka och kyrkogård ligger cirka en mil norrut. Ursprungligen användes endast områdena söder, kvarter A, och öster, kvarter B, om kyrkan men på 1940-talet ordnades den norra delen för gravplatser. Ritningarna gjordes av Johannes Dahl i Tranås. 1970 utvidgades kyrkogården norrut och 2003 anlades en minneslund i nordöst. Äldre träd, som resterna av trädkransen, den omgärdande stenmuren och de smidda grindarna är viktiga för upplevelsen av kyrkogården och de knyter an till kyrkogårdens ursprungliga utformning. Idag präglas kyrkogården av efterkrigstidens ideal med upprepade rader av gravvårdar på öppna gräsytor. Äldre fotografi er visar att flertalet grusgravar funnits på kyrkogården, av dessa finns en bevarad, norr om kyrkan. Kvarter A är det kvarter som har flest påkostade gravvårdar bevarade och av dessa har fl era varit kombinerade med grusbädd och häckomgärdning. Kvarter B är det tidigare allmänna kvarteret men idag fi nns bara rester kvar av detta förr så utbredda gravskick. Kvarteret har idag mest låga och breda vårdar från 1900-talets andra hälft, varav fl ertalet familjegravar. Området som anlades på 1940-talet, kvarter C, karakteriseras av de meterhöga rygghäckarna av cypress. Även dessa är typiska för 1900-talets andra hälft och de har en rumsskapande verkan som tydligt skiljer kvarteret från resten av kyrkogården. Kvarter D upptar utvidgningen från 1970-talet. Kvarteret är mycket tidstypiskt med låga och breda vårdar, tätt placerade i nord-sydliga rader. Kyrkogården rymmer information om personer som levt och dött, yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske inte längre finns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehar kulturhistoriska värden genom det de berättar om Hjälmseryds sockens historia. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Att tänka på vid förvaltningen av kyrkogården - Murar, smidesgrindar, trädkrans och grusgångar är väsentliga delar av kyrkogårdens utformning. - Vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans inventarieföreteckning. - Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på plats. - Rygghäckarna är en viktigt beståndsdel av kyrkogården efterkrigstida prägel. |
