Stäng fönster Eskilstuna kn, SUNDBY 6:4 SUNDBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| SUNDBY KYRKA | |
| 5/28/07 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN – Sundby socken ligger i Rekarnebygden som räknas till ett av de tidigast kristnade områdena i Mellansverige. Socknen ingår i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö. Sundby socken består av öppen slättbygd i söder och småbruten slättbygd mot Mälaren i norr samt några öar i denna. Sundby kyrka ligger på en platå på sydvästsluttningen av Öster-Rekarnes största grusås. I kyrkans närhet ligger Sundbyholm, vilket 1599 gavs i gåva till riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm, Gustav II Adolfs halvbror. Gyllenhielm lät under åren 1639–48 uppföra en stor huvudbyggnad. Gyllenhielm donerade mycket till socknen, bland annat för upprättandet av den Gyllenhielmska skolan väster om kyrkan. Han gav också rika gåvor till kyrkan, till exempel två kyrkklockor som var krigsbyten från Polen. I anslutning till kyrkan ligger flera byggnader som ursprungligen har hört till kyrkans funktioner. Sydväst om kyrkan ligger den f d fattigstugan. Väster om kyrkan ligger bland annat den f d klockarbostaden och f d skolan. KYRKOANLÄGGNINGEN – Sundby kyrka omges av en kyrkogård med en kallmurad bogårdsmur i norr, en terrassmur i väster och delvis i söder. I söder växer en häck på de delvis synliga delarna av muren. I öster gränsar kyrkogården direkt mot omgivande skog. I kyrkogårdens västra del sluttar marken relativt markant åt sydväst. Från landsvägen nedanför kyrkan leder från väster en allékantad, grusad väg upp till kyrkogårdens enda ingång. Vid ingången sitter svartmålade järngrindar upphängda i grindstolpar av natursten. Kyrkogårdens gravkvarter är gräsbevuxna och avgränsas av grusade gångar. Ett relativt stort antal gravplatser inramas av stenramar av natursten. KYRKAN – Sundby kyrka består av ett enskeppigt långhus med tillbyggda korsarmar i norr och söder, kor i öster, torn med vapenhus i väster samt en sakristia invid den norra korsarmens norra sida. Kyrkan bevarar medeltida murverk i långhus och torn. Det medeltida murverket är i huvudsak uppfört av natursten. Detsamma gäller för 1700-talets tillbyggnad. Sakristian från 1858 är möjligen uppförd i tegel. Långhusets nuvarande takstol tillkom troligen i samband med valvslagningen av kyrkan under senare delen av medeltiden. Enstaka delar härrör dock sannolikt från kyrkans ursprungliga takstol. Kyrkan har ingen markerad sockel utan fasadputsen går hela vägen ned till mark. Sakristian utgör ett undantag då sockeln är antydd i putsen. Fasaderna är i grunden spritputsade med slätputsade fönster- och dörromfattningar. Sakristian har även slätputsade hörnkedjor samt en profilerad, putsad taklist. Fasaderna är avfärgade i vitt brutet med pigmentet bränd terra. Kyrkans korstak och sakristians valmade sadeltak har skivtäckning av svartmålad plåt medan tornhuven och vapenhusets pulpettak har skivtäckning av kopparplåt. Den medeltida stenkyrkan uppfördes troligen under 1100-talet. Kyrkan bestod då av ett långhus med torn i väster och ett smalare kor i öster. Under senare delen av medeltiden tillbyggdes en sakristia invid korets norra sida samt ett vapenhus invid sydportalen i långhusets västra del. Under medeltiden slogs även tegelvalv över kyrkorummet. Kyrkans nuvarande tornhuv tillkom 1773 och korsarmarna tillbyggdes 1790-91, då koret, vapenhuset och sakristian revs. Vid den senare tillbyggnaden uppfördes också tornets strävpelare samt ett vapenhus mellan dessa. Sakristian invid den norra korsarmens norra sida uppfördes 1858. Sedan 1792 har Sundby kyrka genomgått tre större renoveringar: 1858, 1909 och 1954. Vid renoveringen 1858 revs sakristiinredningen och altarpredikstolen i korets östra del ut. En ny predikstol placerades i den norra korsarmen och altaret och altarringen flyttades till korets östra vägg. Vid renoveringen 1909 murades korets östra fönster igen och kyrkans tegelgolv ersattes med cementgolv i gångarna och svart/vit marmor i koret. Renoveringen 1954 innebar åter nytt golv, något förändrad bänkinredning samt installation av elektrisk uppvärmning och belysning. Vid den senaste renoveringen 1996 utfördes primärt lagnings- och målningsarbeten, såväl in- som utvändigt. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING Kyrkans exteriör får sin karaktär av de två huvudperioderna i byggnadens historia: 1100-talets nybyggnad och 1700-talets ombyggnader. Mest framträdande från den första perioden är det höga, uppåt avsmalnande tornet. Tornets mycket karakteristiska tornhuv har paralleller i grannkyrkorna Hammarby och Kjula, samtliga uppförda av samma byggmästare. Tornet och tornhuven präglar tillsammans med det sena 1700-talets tillbyggnad av kyrkan österut med stora ljusöppningar samt kraftiga strävpelare vid tornet upplevelsen av kyrkans exteriör. Viktigt för kyrkans karaktär är också skivtäckningen av svartmålad plåt, vilken troligen härrör från 1800-talet. Kyrkans interiör har sin karaktär av 1790-talets ombyggnad med till stora delar bevarad inredning, trots vissa förändringar av interiören på 1850-talet. Upplevelsen av kyrkorummet präglas av den volym som öppnas upp då man passerar ut från passagen under den låga orgelläktaren. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrka och kyrkomiljö: - Kyrkomiljön utgör ett välbevarat sockencentrum. - Kyrkans medeltida murverk i långhus och torn samt medeltida träkonstruktioner i torn samt takstolar är i sig omistliga historiska dokument. - Bevarade delar av inredningen från 1790-91 års ombyggnad, bland annat altare, altarring, bänkinredning och orgelläktare. - Kyrkans fönster som i huvudsak härrör från 1790-91 års ombyggnad. - Bevarade hällar från vikingastilsgravmonument. - Gravplatsernas stenramar. - Lillklockan från 1400-talet. - Orgelfasaden från 1866 års orgel. - Kyrkans skivtäckta plåttak. - Altartavlan från 1930-talet - Bevarade inventarier och byggnadsdetaljer som minner om rikskanslern Karl Karlsson Gyllenhielms tid och inflytande i socknen. - Kyrkans planform är mycket speciell som ett resultat av kortillbyggnaden och de inbyggda strävpelarna vid tornet. |
