Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, GAMLEBY 4:27 GAMLEBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

GAMLEBY KYRKA
12/21/04
Motivering
Gamleby kyrka utgör ett blickfång på sin höjd i utkanten av Gamleby centrum. När kyrkan uppfördes 1832-33 övergavs det kyrkläge som brukats sedan medeltiden. Den gamla kyrkan och kyrkogården lämnades åt sitt öde. Församlingen fick en ny stor kyrka med kraftigt torn och ett rymligt kyrkorum, allt utfört i tidens nyklassicistiska stil. Den klassiska antikens vurmande för symmetri, harmoniska proportioner, och enkelhet i utförande var grundprinciperna som kom att prägla många kyrkor vid denna tid. I Gamleby kyrka kom det till uttryck i ett lågt sadeltak, stora ljusinsläpp och ett lanterninprytt torn. Interiört resulterade det i ett ljust och stort kyrkorum med ett flackt trätunnvalv över långhus och kor. Arkitekten Axel Almfelt är upphovsman till närmare 20 kyrkor i landet, varav Gamleby, Mörbylånga (utom medeltida torn), Karlslunda och Gullabo kyrkor i Kalmar län.
Exteriört är kyrkan välbevarad. Bytet av takmaterial, från plåt till kopparplåt, samt monteringen av tornur i lanterninens rundfönster har inte nämnvärt påverkat kyrkobyggnadens arkitektoniska och ursprungliga identitet. Exteriört utgör Gamleby kyrka ett gott exempel på en nyklassicistisk kyrka från tiden. Till intrycket bidrar den omfångsrika kyrkogården som bevarar många drag av 1800-talets och det tidiga 1900-talets kyrkogård, med många äldre vårdar, grusgravar, stenramar och markerade gångsystem. Kyrkan och kyrkogården ligger inom område som klassats som Riksintresse för kulturmiljövården.
Interiören präglas i stort ännu av byggnadstidens ideal med sitt öppna, ljusa kyrkorum med tongivande fasta inventarier i nyklassicistisk stil. Kyrkan har dock genomgått flera förändringsfaser genom åren som var och en satt sina spår. Renoveringen under ledning av arkitekt H. Hammarskjöld 1885 förändrade starkt kyrkorummets karaktär genom tillkomsten av nygotiska bänkar och mörk färgsättning. 1930-talets renovering återställde mycket av originaluttrycket genom återförandet av rakslutna bänkgavlar och ljus färgsättning. På 1950-70-talen var arkitekten och konstnären Erik Elwén aktiv i kyrkans gestaltning. I korets absid tillkom en dominerande abstrakt målning. I den bakre delen av kyrkorummet uppfördes en läktarunderbyggnad och i vapenhuset togs bjälklaget till det första våningsplanet bort. Tidstypiska glasmålningar av Elwén installerades i flera av kyrkans utrymmen. Renoveringen på 1990-talet strävade efter att återställa kyrkan i ett mer ursprungligt skick. Elwéns absidmålning målades över och kyrkorummet gavs en ny färgsättning inspirerad av framskrapade färglager. Bevarat av originalinredning är idag predikstol, altarprydnaden i typisk empirstil i form av ett förgyllt kors med lagerkrans och lamm samt läktarbarriären (kompletterad med detaljer). Orgelfasaden är en förstorad kopia av 1869 års fasad och bidrar även den, tillsammans med den ljusa färgsättningen, till kyrkorummets nyklassicistiska uttryck. I läktarunderbyggnad, sakristia och vigselrum finns bevarade delar av Elwéns arbete i kyrkan. Mest påtagligt är kanske de färgstarka glasmålningarna. Äldre inventarier från Gamleby gamla kyrka, som exempelvis dopfunt, altartavlor och epitafier utgör värdefulla konstföremål och visar på församlingens långa historia.
Sammanfattningsvis:
· Kyrkans exteriör är välbevarad och utgör ett gott exempel på en nyklassicistisk kyrka från tiden.
· Interiören bevarar mycket av sitt ursprungliga nyklassicistiska uttryck. De större renoveringarna som kyrkan genomgått har var och en lämnat sitt avtryck.
· Äldre inventarier, i bruk och ur bruk, har såväl konsthistoriska som religiösa värden och binder samman dagens kyrka med socknens långa historia.
· Gamleby kyrka tillsammans med kyrkogård och kapell utgör en värdefull kulturmiljö som också ligger inom område som klassats som Riksintresse för kulturmiljövården.