Stäng fönster Boxholm kn, EKEBY 7:1 EKEBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| EKEBY KYRKA | |
| 10/25/06 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, likkällaren och kyrkogården tillsammans med de fd administrativa funktionerna såsom prästgård, komministerbostad, klockargård och ålderdomshem, bildar ett välbevarat äldre sockencentrum. Kyrkogården En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkan tillhör de medeltida kyrkor som i flera omgångar har tillbyggts pga en växande församling, nya byggnadsideal och förändrade liturgiska ideal. Stora delar av långhusets murverk är ursprungligt, och till medeltiden hör eventuellt även långhusets förlängning i väster samt sakristian. Det medeltida murverket med spår av öppningar och valvslagning utgör ett viktigt historiskt dokument som kan berätta om kyrkans ursprungliga utseende och tidiga byggnadsutveckling samt medeltida byggnadsteknik. Kyrkans utformning är till stora delar ett uttryck för stormaktstidens ideal och härrör från 1600- och 1700-talet då det nuvarande tresidiga koret med oputsade hörnkedjor och underliggande gravkor tillkom samt byggmästaren Petter Frimodigs torn med en hög spåninklädd avslutning. Till den exteriöra karaktären hör också de rosaputsade fasaderna från 1700-talet, de rundbågiga fönstren med diagonalspröjsning samt långhusets sadeltak från 1800-talet. Interiören har förändrats successivt och innehåller många värdefulla äldre inventarier såsom den romanska dopfunten, predikstolen och altartavlan från 1600-talet som härrör från konstnären David Klöcker Ehrenstrahls verkstad samt den unika fattigbössan från 1600-talet. Av stor betydelse för interiörens nuvarande utformning är arkitekten Agi Lindegrens restaurering 1894-95 då kortakets valv höjdes och korets glasmålningar, altarring, bänkinredning, och läktarbarriär tillkom, samt arkitekten Erik Fants restaurering 1926 då koret dekorerades av dekormålaren Filip Månsson, sin tids mest framstående dekormålare, och då befintlig färgsättning tillkom. Sakristians ålderdomliga järndörr är värd att uppmärksamma, likaså läktarbänkarna på sluttande gradänger som finns bevarade på var sida om orgeln, vilket numera är ovanligt förekommande. Ägarna till Boxholms säteri har i egenskap av kyrkans patronater, i synnerhet släkten Ribbing, haft ett stort inflytande över kyrkans utformning såsom byggandet av koret och underliggande gravkor, donationer av inredning och inventarier, bl a predikstol och altartavla samt den stora mängd begravningsvapen och anvapen som dekorerar långhusets väggar. Sammanfattning " Kyrkans medeltida murverk i långhus och eventuellt även sakristia är en viktig kunskapskälla till kyrkans tidiga byggnadshistoria och medeltida byggnadsteknik. " Exteriören är till stora delar ett uttryck för stormaktstidens ideal och karaktäriseras av 1600- och 1700-talets förändringar såsom tillkomsten av det tresidiga koret med underliggande gravkor och byggmästaren Petter Frimodigs tornbyggnad med dess höga spåntäckta avslutning. Till de yttre dragen hör även den rosa putsen, sadeltaket, takryttaren, rundbågiga fönster- och dörröppningar. " Interiören bär spår av många olika tidsskikt men präglas i hög grad av arkitekten Agi Lindegrens restaurering 1894-95 då korets valv och glasmålningar samt betydande delar av den fasta inredningen tillkom, och arkitekten Erik Fants restaurering 1926 då koret dekorerades av Filip Månsson, som var sin tids mest framstående dekormålare, och då befintlig färgsättning tillkom. " Kyrkan innehåller många äldre värdefulla inventarier såsom en romansk dopfunt, en rikt snidad predikstol från 1600-talet och en altartavla från 1600-talet som härrör från konstnären David Klöcker Ehrenstrahls verkstad. " Den originella fattigbössan från 1600-talet, kallad "Fattiggubben", är unik i sitt slag. " Kyrkans historia är intimt förknippad med ägarna till Boxholms säteri, framför allt släkten Ribbing som har bekostat flera om- och nybyggnader och skänkt ett flertal inventarier till kyrkan samt även under lång tid haft patronatsrätt. |
