Stäng fönster Herrljunga kn, HOV 4:22 M.FL. HOVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HOVS KYRKA | |
| 10/21/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Hovs kyrka ingår i ett område klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Kyrkan ligger omringad av gårdarna i Hovs by på en uppodlad ås med markerat läge i landskapet. Gården Hof, som angränsar till kyrkogårdens västra sida, var tidigare ett säteri. KYRKOANLÄGGNINGEN - Hovs kyrkogård stammar liksom kyrkan från medeltiden och har således en lång historisk kontinuitet. Här finns en brädfodrad klockstapel, sannolikt uppförd på 1700-talet, av den "kjolmodell" som är typisk för området. Kallmurar med två snarlika grindpartier i västmuren och en äldre trädkrans av lönnar inramar kyrkogården. Den har viss ålderdomlig karaktär med sammanhållna trädlösa gräsmattor med nästan överväxta naturstenstigar och grusgångar runtom mellan muröppningarna. Längs södra sidan finns en utvidgning från 1999 med meditationsplats och i väster står en ekonomibyggnad från 1970, ombyggd 1987. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Hovs romanska kyrka uppfördes med absidkor sannolikt under 1100-talet. Absidmotivet brukar kopplas till kopplas till profan eller sakral makthavare. Från denna tid bedöms betydande murverk bestå i långhusets västra och nordvästra delar, där även delar av det medeltida stengolvet med tröskelhäll och fundament för dopfunten konstaterats. De tjockare murarna i väster lär således inte bero på någon tillbyggnad. Absidens och triumfbågens forna lägen har också konstaterats inom nuvarande kor. Exteriören präglas av en sen ombyggnad 1843 då det tresidigt avslutade koret, större fönster samt nytt vapenhus (ombyggt 1911) kom till och sakristian förstorades. Dess tillkomstår är okänt, men den kan vara uppförd som gravkor under tidigt 1600-tal. Portarna är nya. Interiören i denna salkyrka bär medeltidens långsmala rumslighet med plant trätak, typiskt för gamla kyrkor i landskapet. Idag brukas den medeltida dopfunten som står på sitt medeltida fundament (flyttade till koret 1936-37). Kyrkorummet ges karaktär av den kraftiga taklisten med litet tandsnitt, sannolikt från 1843. Samtida med den är förmodligen altarringens balustrad och en stor, sidohängd före detta altartavla av A. G. Ljungström är från 1876. Predikstolen från Norra Säms rivna kyrka företräder ensam barocken och installerades 1936-37. I övrigt präglas kyrkorummet av 1900-talets tre olika renoveringar (bänkar, läktarsträckning- och barriär, dörrar, golv, tak mm). Altartavlan är från 1970-71, målad i tempera på trä av syster Marianne Nordström, och i typisk stil för konstnären. Orgeln är från samma decennium. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan ingår i ett riksintresseområde för kulturmiljövården. - Kyrkogårdens kallmurar, trädkrans, smidesgrindar och grusgångar. - Klockstapeln. - Medeltida murverk utgör omistliga historiska dokument. - Exteriörens karaktär av medeltida kyrka tillbyggd 1843. - Innertakets utformning inklusive taklisten. - Äldre inventarier. - Dopfuntsfundamentet är ovanligt. - Den nya altartavlan. |
