Stäng fönster Berg kn, OVIKENS PRÄSTBORD 1:35 OVIKENS PRÄSTGÅRD
Anläggning - Värdering
| OVIKENS PRÄSTGÅRD | |
| 9/10/09 |
| Motivering |
|---|
|
Prästgårdar har alltid ett betydande kulturhistoriskt värde, dels såsom en del av det kyrkliga kulturarvet och dels i form av den centrala roll byggnaden, prästen och dennes familj ofta spelat lokalt. Ovikens prästgård tillhör vad gäller exteriören länets mest välbevarade prästgårdar. Ovikens båda kyrkor och miljön runt omkring utgör ett historiskt laddat sockencentrum, som dessutom ligger mycket vackert och anslående i landskapet. Ett särskilt pedagogiskt värde finns i att prästgården ligger mitt i byn mitt emellan den gamla och den nya kyrkan. Ovikens församling har i ett historiskt perspektiv varit en av länets mer betydande församlingar. De diskussioner som fördes i början av 1900-talet kring de båda kyrkorna visar på platsens betydelse i ett nationellt sammanhang. Hela händelseförloppet kring den gamla och den nya kyrkan är en del av 1800- och 1900-talens svenska kyrkohistoria. På 1990-talet, inför relationsändringen mellan kyrkan och staten, utreddes frågan om prästgårdars kulturhistoriska värden och eventuella lagskydd grundligt. Tidigare fanns inomkyrkliga lagar och bestämmelser kring förvaltning av prästgårdar. Ett förslag på 90-talet var att låta prästgårdar omfattas av ett generellt skydd enligt Kulturminneslagen, motsvarande kyrkobyggnader. Så blev det inte, bl.a. beroende på att prästgårdar idag är en väldigt heterogen byggnadskategori, avseende ägande, nyttjande och bevarandevärde. I stället har ett representativt urval prästgårdar förväntats bli skyddade som byggnadsminnen. Prästgårdar är idag ett kulturarv som förändras snabbt, bl.a. p.g.a. nya ägarformer då församlingarna ser över sitt fastighetsbestånd, nya förvaltningsformer och förändrade behov inom kyrkan. Dessa förhållanden stärker motivet att byggnadsminnesförklara Ovikens prästgård. I landet som helhet finns ett flertal byggnadsminnesförklarade prästgårdar, koncentrerade geografiskt till södra delen av Sverige. De i särklass flesta byggnadsminnesförklarade prästgårdarna (20 st) återfinns på Gotland, men också i bl.a. Småland, Skåne, Östergötland, Södermanland, Uppland, Västmanland och Värmland finns flera prästgårdar som förklarats som byggnadsminnen. Det finns dock sedan tidigare bara en jämförbar anläggning i Norrland, som byggnadsminnesförklarats. Det är Angården i Umeå, som under en period i början av 1800-talet fungerade som prästgård. Urvalet av lagskyddade prästgårdar i landet breddas därmed påtagligt i och med en byggnadsminnesförklaring av prästgården i Oviken. Ovikens prästgård ligger därtill inom ett av kulturmiljövårdens riksintressen, Z 25 Storsjöbygden. En av de delmiljöer som särskilt nämns inom området är sockencentrumet i Oviken. I och med byggnadsminnesförklaringen av prästgården är den centrala delen av sockencentrumet lagskyddad. Kyrkorna med sina närområden skyddas idag enligt Kulturminneslagen och en del av området kring prästgården är planlagt som park enligt gällande detaljplan från 1979-80. Länsstyrelsen gör sammantaget bedömningen att det är angeläget och väl motiverat att förklara Ovikens prästgård som byggnadsminne. Prästgården är att betrakta som synnerligen märklig och uppfyller därmed Kulturminneslagens krav för byggnadsminnesförklaring. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2009-09-10, Dnr 432-5625-08 |
