Stäng fönster Västervik kn, PILA 1:1 HALLINGEBERGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HALLINGEBERGS KYRKA | |
| 1/1/04 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Kyrkogården har under sin historia varit under ständig förändring. Olika delar har tillkommit och andra förändrats. De äldsta delarna som finns kvar idag är från mitten av 1800-talet. Kyrkogården som helhet med sin historia är kulturhistorisk intressant och värdefull. När man ser på de element som bygger upp kyrkogårdsmiljön finns två välbevarade områden. Vid sekelskiftet 1900 planterades lindarna, och grusgången anlades längs järnstaketet på östra sidan. 1936 ritade Erik Fant ett förslag till gravkapell och anläggningsplan för norra delen av kyrkogården med tujor och björkar. Dessa två element är två välbevarade kompositioner som berättar om tidernas förändring på kyrkogården. På kvartersnivå är kvarter F norr om kyrkan och linjegravarna i kvarter G och H de mest välbevarade delarna. I kvarter F ligger häckomgärdade grusgravar och gångar längs raderna. Den geometriska formen på gravplatserna förtydligas med hjälp av häckarna. Linjegravarna i kvarter G och H är kontinuerligt brukade med gravstenar från slutet av 1800-talet. Här kan man gå längs raderna och följa släkterna i församlingen. Andra delar av kyrkogården har förändrats genom tiderna och berättar om den förändringsprocess som är en del av en kyrkogårds identitet. När det gäller gravvårdar är de mest iögonfallande de smidda järnkorsen i kvarter A. De berättar historien om bygdens järnbrukstradition. Till denna tradition ansluter sig också de gjutjärnsvårdar som finns på kyrkogården i form av kors och en urna. Något enstaka träkors finns på allmänna linjens område. De vittnar om ett gravskick som går mycket långt tillbaka i tiden och bör underhållas och vårdas. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: •Hallingebergs kyrkogård tillsammans med kyrkan och omgivande bebyggelse skapar tillsammans en värdefull kulturmiljö. •Smidesvårdar, gjutjärnsvårdar och vårdar från mitten av 1800-talet och äldre bör införas på församlingens inventarieförteckning. •Speciellt viktigt är det att värna om är den äldre karaktären framförallt i kvarteren norr om kyrkan liksom den tydliga uppdelningen mellan allmänna och köpta gravar. Se vidare i de kulturhistoriska bedömningarna gjorda för varje område. Kvarter A Kvarterets kulturhistoriska värde Kvarteret bildar tillsammans med kvarter E ingången till kyrkogården. Dessa gravplatser har därför fått en större vikt. Det kan man se genom de många påkostade gravarna och det är här man valt att placera järnkorsen. Det kulturhistoriska värdet ligger i att stenarna visar på den betydelse som dessa personer haft i sin samtid. Här finns också flera av kyrkogårdens äldsta gravstenar; A27, A31, A34, A49, A51, A60, A69 och A78. Dessa bör samtliga bevaras. På kyrkogården finns knappt 20 gravstenar som är äldre än 1900. De stenar med kända namn och tidiga datering, korsen som berättar om Ankarsrum och de hantverksmässigt tillverkade stenarna som är unika har ett stort kulturhistoriskt värde. Kvarter B Kvarterets kulturhistoriska värde Det särskilda kulturhistoriska värdet ligger i de enskilda stenarna och den betydelse som de gravlagda haft i socknen. Gravvårdarna och kvarterets utseende är förändrat sedan gravarna anlades. Här avspeglas dagens syn på kyrkogården och gravvårdar, med enhetliga system och en genomgående rygghäck som inte markerar skillnad mellan de olika familjerna. B43 är den enda gravstenen i detta kvarter som är daterad före år 1900. Kvarter C Kvarterets kulturhistoriska värde Detta kvarter är moderniserat efter samma mönster som de omkringliggande. De särskilda äldre gravstenarna är; C49 prost P Watz, C55 prost I Rosengren, C56 prost Schoultze och C58 lärare Boström. Kvarter D Kvarterets kulturhistoriska värde De stora grusgravarna är borttagna. Stenramarna har varit en del av arrangemanget på dessa gravplatser. Det värde som finns idag ligger i historien omkring de personer som gravlagts i kvarteret. Kvarter E Kvarterets kulturhistoriska värde Detta kvarter är moderniserat efter samma mönster som A, B och C. Det specifika värde som finns idag ligger i historien omkring de personer som gravlagts i kvarteret. Några särskilt intressant gravar, på grund av sin ålder, är E199 Hallberg och E131 Dr Bergström. Kvarter F Kvarterets kulturhistoriska värde Detta kvarter har bevarat hela gravplatsarrangemangen. Upplevelsen och förståelsen förstärks av gravarna ligger i ett sammanhängande område. När de andra kvarteren efterhand förändras är det av stort värde att på ett ställe kunna se hur denna typ av gravarplatser varit utformade. Alla gravar i rad 3-6 bör därför vårdas och bevaras. En särskilt intressant grav i området är i rad 1 grav F1, tidigare kontraktsprosten O W Redelius. Kvarter G och H Kvarterets kulturhistoriska värde Det kulturhistoriska värdet ligger i linjegravarnas kontinuerliga brukande som visar på den historiska utvecklingen. Idén att begrava församlingsborna i rad visar på en tanke på likhet inför det förgängliga och betonar uppståndelsen istället för jordelivet. I detta finns också ett socialhistoriskt värde när linjegravsområdets fria gravplatser i norra delen av kyrkogården ställs mot köpegravarnas påkostade gravvårdar och centrala placering på kyrkogården. |
