Stäng fönster Falkenberg kn, VESSIGE 2:7 VESSIGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| VESSIGE KYRKA | |
| 10/18/06 |
| Motivering |
|---|
|
VESSIGE KYRKA är högt belägen i landskapet på medeltida kyrkplats och omges av äldre bebyggelse. Nordväst om kyrkan ligger samhället Vessigebro, nordost om Falkenberg. Prästgården angränsar till kyrkogården och den närbelägna klockaregården fungerar idag som församlingshem. Kyrkogården inhägnas av en låg stenmur som genombryts av ingångar med smidesgrindar, kantad av äldre trädrader. Kyrkogården är senare utvidgad åt väster och har gångsystem av grusade gångar. Kyrkan ingår i Ätradalens riksintresseområde för kulturmiljövården. Den nuvarande vitputsade stenkyrkan uppfördes 1856-59 i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Byggmästare var Anders Johansson från den kända byggmästargruppen i Sandhult. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett något smalare, halvrunt korparti i öster samt ett torn i väster, krönt av en huv med öppen lanternin. Den nya kyrkan ersatte en medeltida kyrka från 1100-talet. Grundmurarna till den nya kyrkan lades utanför den gamla kyrkans murar och sten från det medeltida murverket användes i den nya. I senare tid har kyrkans nordportal igensatts. Kyrkan är välbevarad sedan byggnadstiden och tidstypiskt utformad med sparsamt dekorerade vitputsade fasader och stora rundbågiga fönsteröppningar. Invändigt har kyrkan en tydlig nyklassicistisk prägel och den mycket välbevarade fasta inredningen från byggnadstiden finns kvar. Predikstolen och altaruppsatsen, med altarkors på ursprunglig plats, är verk (1859) av Mjöbäckssnickaren Johannes Andersson. Kyrkorummet präglas också av färgsättningen samt av den öppna bänkinredningen och orgelfasaden från senare delen av 1800-talet. Förutom dopfunten av trä från 1859 finns även en medeltida dopfunt som minner om kyrkplatsens historiska kontinuitet. I den igenmurade nordportalen utfördes 1959 ett mosaikarbete av konstnären Leonard Gyllenborg. Läktarunderbyggnader och läktartrappan i kyrkorummet är senare tillkomna. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, trädrader och grusade gångar. - Kyrkans framträdande läge i landskapet. - Kyrkans sedan byggnadstiden välbevarade exteriör. - Innertakets bemålade takfris. - Den fasta inredningen sedan byggnadstiden. - Orgelfasaden och dopfunten från 1800-talet. - Mosaiken från 1959. - Den medeltida dopfunten och triumfkrucifixet. |
