Stäng fönster Jönköping kn, HAKARP 1:22 M.FL. HAKARPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HAKARPS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A och B Kvarteren har en särställning på kyrkogården genom sina många välbevarade äldre och påkostade gravvårdar. Här fi nns kyrkogårdens bevarade grusgravar och dessa tillsammans med stenramarna är vik- tiga för kvarterens karaktär för förståelsen av ett utbrett gravskick från förra sekelskiftet. Det är också det enda området på kyrkogården med högresta gravvårdar vilket ger kvarteren en ståtlig och ålderdomlig prägel. Kvarter C och D Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tids- typiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de flesta kyrkogårdar i landet. Kvarter E De moderna stenarna från 1959 och framåt fi nns väl företrädda på de fl esta kyrkogårdar, här ligger det främsta värdet i att de är så väl samlade i kronologiska rader. Gravvårdar bör inte avlägsnas mer än vad som redan gjorts utan vårdarnas tidsföljd bör värnas. Förutom detta ligger det kulturhistoriska värdet i stenar med titlar och orts- eller gårdsnamn samt de vårdar som är resta över personer med lokal- eller personhistoriskt intresse. Kvarter F och G Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tids- typiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de fl esta kyrkogårdar i landet. Rygghäckarna är ett typiskt drag från efterkrigstiden och hör tätt samman med den här typen av kvarter. De bör upprätthållas. Kvarter H Gravvårdarna i kvarter H har sin motsvarighet i många av de övriga vårdarna på kyrkogården. Det som skiljer dem åt är att här är vårdarna liggnade hällar. Varför ett kvarter har avsatts för hällvårdar är osäkert, men det är i det som det kulturhistoriska värdet ligger och karaktären bör bevaras. Kvarter I Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till kvarterets tidstypiska utforming och till vårdar med person- eller lokalhistoriskt värde. Kvarter J, minnes- och urnlunden Minnes- och urnlunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden, hur vegetationen används som en del av den rumsliga upplevelsen samt dess roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut. kyrkogården i dess helhet Hakarps kyrkogård är indelad i tre inbördes olika delar. I väster fi nns gamla kyrkogården som har medeltida ursprung. Den omgärdar kyrkobyggnaden och avgränsas från den övriga kyrkogården av den forna landsvägen. Den gamla kyrkogårdens omgivande kallmur och trädkrans är typiska drag för landsortskyrkogården liksom grusgångarna som binder samman de olika delarna. Så gott som hela kyrkogården ha varit täckt av grusgravar med tillhörande omgärdningar men den karaktären har idag gått förlorad. Endast i kvarteren söder och sydväst om kyrkan fi nns bevarade grusgravar och det är desto viktigare att värna dessa liksom det resterande grusgångssystemet. I ovanstående kvarter fi nns även kyrkogårdens äldsta och mest högresta gravårdar bevarade, i övrigt är det efterkrigstidens låga och breda gravvård som dominerar kyrkogården. Detta är en vanlig utveckling på landets kyrkogårdar, att den sociala skillnaden utjämnades och alla stod lika efter döden. De rygghäckar som finns spelar en viktig roll som rumsskapande inslag. I kvarteret på kyrkans nordsida fi nns nästan enbart liggande hällar vilket gör att kvarteret avviker från den övriga kyrkogården. Här fi nns även ett antal museivårdar i sandsten och granit uppställda längs med kyrkoväggen och i gjutjärn längs den norra måbärshäcken. Dessa är tillsammans med äldre vårdar i kvarteren söder och sydväst om kyrkan viktiga representanter för den hantverksmässiga framställningen av gravvårdar. Vårdar med titlar utgör historiska dokument som berättar om yrken och social sammansättning i socknen under gången tid och därför är dessa viktiga att bevara. Öster om den äldsta kyrkogården fi nns nya kyrkogården som anlades 1968 men inte togs i bruk förrän 2003 efter att området ställts iordning. Allra längst i öster fi nns urn- och minneslunden som inrättades 1983 och kontinuerligt använts sedan dess. Den har ett modernt uttryck där vegetationen används som en del av kyrkogårdsrummet. Lunden omgärdas av en trädkrans av björk vilken avgränsar lunden från omgivningen och ökar den naturlika känslan. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på plats. - Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans inventarieföreteckning. - Grusets närvaro på kyrkogården, i form av gångar och grusgravar med omgärdning, är ett viktigt karaktärsdrag för landsortskyrkogården. |
