Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Jönköping kn, HAKARP 1:22 M.FL. HAKARPS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HAKARPS KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A och B
Kvarteren har en särställning på kyrkogården genom sina många
välbevarade äldre och påkostade gravvårdar. Här fi nns kyrkogårdens
bevarade grusgravar och dessa tillsammans med stenramarna är vik-
tiga för kvarterens karaktär för förståelsen av ett utbrett gravskick
från förra sekelskiftet. Det är också det enda området på kyrkogården
med högresta gravvårdar vilket ger kvarteren en ståtlig och
ålderdomlig prägel.

Kvarter C och D
Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet
placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade
rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tids-
typiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är
dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de
flesta kyrkogårdar i landet.

Kvarter E
De moderna stenarna från 1959 och framåt fi nns väl företrädda
på de fl esta kyrkogårdar, här ligger det främsta värdet i att de är
så väl samlade i kronologiska rader. Gravvårdar bör inte avlägsnas
mer än vad som redan gjorts utan vårdarnas tidsföljd bör värnas.
Förutom detta ligger det kulturhistoriska värdet i stenar med titlar
och orts- eller gårdsnamn samt de vårdar som är resta över personer
med lokal- eller personhistoriskt intresse.

Kvarter F och G
Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet
placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade
rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tids-
typiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är
dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de
fl esta kyrkogårdar i landet. Rygghäckarna är ett typiskt drag från
efterkrigstiden och hör tätt samman med den här typen av kvarter.
De bör upprätthållas.

Kvarter H
Gravvårdarna i kvarter H har sin motsvarighet i många av de övriga
vårdarna på kyrkogården. Det som skiljer dem åt är att här är
vårdarna liggnade hällar. Varför ett kvarter har avsatts för hällvårdar
är osäkert, men det är i det som det kulturhistoriska värdet ligger
och karaktären bör bevaras.

Kvarter I
Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till kvarterets tidstypiska
utforming och till vårdar med person- eller lokalhistoriskt
värde.

Kvarter J, minnes- och urnlunden
Minnes- och urnlunden har en diskret och enkel framtoning, det
kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden,
hur vegetationen används som en del av den rumsliga upplevelsen
samt dess roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut.

kyrkogården
i dess helhet
Hakarps kyrkogård är indelad i tre inbördes olika delar. I väster
fi nns gamla kyrkogården som har medeltida ursprung. Den omgärdar
kyrkobyggnaden och avgränsas från den övriga kyrkogården
av den forna landsvägen. Den gamla kyrkogårdens omgivande
kallmur och trädkrans är typiska drag för landsortskyrkogården
liksom grusgångarna som binder samman de olika delarna. Så gott
som hela kyrkogården ha varit täckt av grusgravar med tillhörande
omgärdningar men den karaktären har idag gått förlorad. Endast
i kvarteren söder och sydväst om kyrkan fi nns bevarade grusgravar
och det är desto viktigare att värna dessa liksom det resterande
grusgångssystemet. I ovanstående kvarter fi nns även kyrkogårdens
äldsta och mest högresta gravårdar bevarade, i övrigt är det efterkrigstidens
låga och breda gravvård som dominerar kyrkogården.
Detta är en vanlig utveckling på landets kyrkogårdar, att den sociala
skillnaden utjämnades och alla stod lika efter döden. De rygghäckar
som finns spelar en viktig roll som rumsskapande inslag. I kvarteret
på kyrkans nordsida fi nns nästan enbart liggande hällar vilket gör
att kvarteret avviker från den övriga kyrkogården. Här fi nns även
ett antal museivårdar i sandsten och granit uppställda längs med
kyrkoväggen och i gjutjärn längs den norra måbärshäcken. Dessa
är tillsammans med äldre vårdar i kvarteren söder och sydväst om
kyrkan viktiga representanter för den hantverksmässiga framställningen
av gravvårdar. Vårdar med titlar utgör historiska dokument
som berättar om yrken och social sammansättning i socknen under
gången tid och därför är dessa viktiga att bevara.
Öster om den äldsta kyrkogården fi nns nya kyrkogården som anlades
1968 men inte togs i bruk förrän 2003 efter att området ställts iordning.
Allra längst i öster fi nns urn- och minneslunden som inrättades
1983 och kontinuerligt använts sedan dess. Den har ett modernt
uttryck där vegetationen används som en del av kyrkogårdsrummet.
Lunden omgärdas av en trädkrans av björk vilken avgränsar lunden
från omgivningen och ökar den naturlika känslan.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter
återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga
förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas
karaktär och gravvårdar från alla tider.

Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården
- Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på
plats.
- Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans
inventarieföreteckning.
- Grusets närvaro på kyrkogården, i form av gångar och grusgravar
med omgärdning, är ett viktigt karaktärsdrag för landsortskyrkogården.