Stäng fönster Karlskrona kn, DROTTNINGSKÄR 1:2 DROTTNINGSKÄRS SJÖKASTELL
Anläggning - Värdering
| DROTTNINGSKÄRS SJÖKASTELL | |
| 11/5/18 |
| Motivering |
|---|
|
Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar i Europa med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av de som finns kvar. Under stormaktstiden på 1600-talet ökade behovet av en flottbas i Sydsverige för att kunna hålla ihop och försvara landet, som omfattade nuvarande Finland, Estland, Lettland samt områden i norra Tyskland. Till Karlskrona kallades tidens främsta experter i befästningskonst under ledning av Erik Dahlberg för att bygga upp en modern flottbas med nya tekniska lösningar. Staden anlades enbart med tanke på det strategiska läget mitt i Östersjön. Karlskrona grundades 1680 och var en av den tidens modernaste och mest effektiva flottbaser. Stadens skeppsbyggeri, arkitektur, stadsplanering och anläggnings-och försvarsteknik väckte under 1700-talet stor uppmärksamhet i hela Europa. Den teknologiska och arkitektoniskt säregna varvsanläggningen var under mer än I00 år Östersjöområdets militärindustriella centrum. Karlskronas marina och maritima arv har förts vidare till vår tid med över 300 års obruten verksamhet. Såväl örlogsbas som skeppsvarv har brukats kontinuerligt sedan grundläggningen. Hela området med örlogsstadens centrala delar med varvsområdet, marinbasen och den omgivande försvarsanläggningen är en provkarta på 300 år av befästningskonst. Karlskrona har, i motsats till liknande örlogsbaser på andra håll i Europa, levt vidare och utvecklats. En kontinuerlig användning och det faktum att miljön varit förskonad från förstörelse i form av krigshandlingar och brandkatastrofer medför att byggnader och anläggningar är synnerligen välbevarade. Sammantaget är miljön som helhet unik, både i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv. Karlskrona togs upp som världsarv av UNESCO 1998. Kastellet har varit en viktig hörnsten i Karlskrona örlogsbas fasta försvar och den fortifikatoriska spärren i det stora inloppet till örlogsstaden har alltid haft stor betydelse. Sedan den uppfördes har spärren flera gånger förstärkts, varvid tyngdpunkten växlat mellan Drottningskärs kastell och Kungsholms fort. Drottningskärs kastell är mycket välbevarat. Den främsta orsaken till detta är fästningens gedigna konstruktion. Ena annan orsak är att huvudförsvaret av inloppet till Karlskrona tidigt kom att flyttas österut till Kungsholmen med dess större möjligheter till utbyggnad, vilket gjorde att Drottningskär fick stå orört. Drottningskärs kastell är i sin helhet ett mycket välbevarat och unikt exempel på 1600-talets befästningskonst i Sverige. Kastellet är därmed också mycket viktigt ur befästningshistorisk synvinkel. Donjonens tunnvälvda batterivåning utgör en nära nog orörd fortifikatorisk miljö från 1600-talet. Det välbevarade dekormåleriet på väggpanelerna i kommendantens sal, som tillkom vid tiden för kastellets fullbordande, har ett stort värde. Kastellet är av stor betydelse då det är ett av de tydligaste och bäst bevarade exemplen på ett fortifikatoriskt koncept skapat av Sveriges mest framstående fästningsbyggare Erik Dahlberg. Vid sidan av det fortifikatoriska inslaget har kastellet ett arkitektoniskt värde och kvalitet utöver det vanliga. Byggnadstekniskt bär fästningen vittnesbörd om gott traditionellt byggande med genomgående gedigna material. Kastellet har ett spektakulärt läge vid inloppet till örlogsbasen och är ett populärt besöksmål och dess relativt måttliga skala och tydliga uppbyggnad erbjuder den besökande en synnerligen pedagogisk överblickbar fortifikatorisk miljö. En viktig orsak till att kastellet är så välbevarat är att man tidigt uppfattade de fortifikatoriska förtjänsterna liksom den helgjutna arkitektoniska gestaltningen av kastellet. Man har respekterat detta och undvikit större ombyggnader, istället har kastellet ägnats en kontinuerlig omvårdnad genom sekler. Fästningarna i och kring Karlskrona har aldrig varit utsatta för fientliga anfall. Dessutom har de i ringa grad blivit påverkade av stadens utbyggnad. De välbevarade befästningarna ger därför en god bild av den svenska befästningskonstens utveckling under mer än tre århundraden. Källa: Ändring av skyddsbestämmelser, Dnr RAÄ-2018-3025 |
