Stäng fönster Linköping kn, VRETA KLOSTER 1:9 VRETA KLOSTERS KYRKA
Anläggning - Värdering
| VRETA KLOSTERS KYRKOGÅRD, VRETA KLOSTERS KYRKA | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning Vreta klosters kyrkomiljö, med kyrka, klosterruiner, kungagravar, kyrkogård, prästgård mm utgör en miljö av riksintresse för kulturmiljövården. I kyrkan och på kyrkogården finns bevarade gravvårdar och miljöer som visar hur begravningstraditionen utvecklats från tidig kristen tid fram till idag. Kyrkogården innehåller ett ovanligt stort inventar gravstenar från äldre perioder, medeltid, 16, 17 och 1800-tal. Den gamla kyrkogården är kraftigt förändrad till sin form under det sena 1900-talet men innehåller fortfarande ett mycket stort antal äldre kulturhistoriskt och historiskt värdefulla gravvårdar. Den nya kyrkogården, från 1916 och 1922 utmärker sig främst genom den avancerade parkgestaltning som skapades av arkitekten Erik Fant och som fortfarande präglar denna del av anläggningen. Kyrkogården delas in i mindre rum av vegetation eller murar och de naturliga höjdskillnaderna utnyttjas effektivt. Variation i intrycket skapas av vegetation och ett utnyttjande av dynamik mellan stående och liggande vårdar samt vårdar av olika karaktär 1. GAMLA KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning Delvis kraftiga omändringar har förändrat miljön på den äldsta delen av kyrkogården. De huvudsakliga kulturhistoriska värdena ligger därför i det stora antal kulturhistoriskt mycket värdefulla gravvårdar som finns här. På gravkartan från 1941 finns i stort sett enbart grusade gravar med stenram eller häckomgärdning på kyrkogården, enda undantaget är linjegravsområdena i kvarter 15-3 och 16-4. Dessa är med två undantag alla borttagna. Trots att miljön alltså omskapats kraftigt sedan gravkartan 1941, finns ett mycket stort antal ålderdomliga vårdar kvar på kyrkogården. De är i hög utsträckning koncentrerade till kvarter 11-1 där de är glest spridda i hela kvarteret och till kvarter 12-2a där de utgör mer än hälften av vårdarna. Enstaka äldre vårdar förekommer dock på hela kyrkogården. Många av de äldre vårdarna är tillverkade lokalt och av den lokala kalkstenen. Inte mindre än 64 vårdar är äldre än 1900 och den äldsta vården som står på ursprunglig plats är en mycket välbevarad kalkstensvård från 1658. 7 vårdar på ursprunglig plats är resta under slutet av 1700-talet och tillhör därmed de ursprungliga vårdar som restes efter kyrkogårdens omdaning 1790. Till dessa hör vården över stenhuggaren Peter Hultsten och prosten Tiburtius Erici Tiburtius och hans maka. Tiburtius var förutom prost i Vreta politiker och satt i Riksdagen för prästeståndet. Han var den som föreslog och genomdrev den berömda ”kungliga namnstämpeln”, dvs att kung Adolf Fredriks namnteckning ersattes av en stämpel som riksdagen själv kunde trycka på dokument utan att kungen behövt se dem. 14 vårdar är från 1800-talets första hälft, en stor andel av dem från de första årtiondena på seklet, vilket bör innebära att också dessa är de ursprungliga på sina respektive platser. Bland dessa finns prosten i Vreta sedermera biskopen i Linköping och slutligen ärkebiskopen J A Lindblom. Lindblom var bland annat ansvarig för omgestaltningen av kyrkogården på 1790- talet. Han var också en radikal framtidsbiskop och under hans tid revs ett stort antal medeltidskyrkor och ersattes med nya moderna byggnader i tidens anda. Bland de övriga tidiga 1800-talsvårdarna finns också en tillhörig Växjöbiskopen O L Wallqvists, död 1800. Till skillnad från 1941 då gravkartan visar att endast gravarna på allmänna linjen inte var grusade finns idag endast en enstaka grusad grav kvar i kvarter 12-2a, denna är också inramad av ett järnstaket. Till de mera ovanliga gravvårdarna hör 4 träkors. 1 gravkulle och 2 avancerade järnkors, det ena importerat från Österrike. Till de udda vårdarna hör också en obelisk och en hög bautasten. Ett stort antal värdar är liggande, dessa är ofta samlade familjevis. I övrigt är de flesta vårdarna relativt höga och smala, även de yngre. Ett mycket stort inslag av vårdar av kalksten finns allmänt, vilket ger även yngre vårdar ett ålderdomligt utseende. Längst norrut i kvarter 14-2c finns de yngre gravarna tillhöriga den grevliga ätten Douglas från Stjärnorp vilkas äldre gravar finns i det Douglaska gravkapellet. De består av en rad liggande kalkstenshällar samt en triangulär vård över greve Gustaf Otto Douglas, död 1830. Gravvårdarnas titlar och ibland ortnamnen visar att kyrkogården kan betraktas som en nationell kyrkogård. Inslaget högre akademiker är mycket stort särskilt i kvarter 15-3 och ortnamnen visar att även om gravar med anknytning till länet dominerar stort finns det även inslag av folk från olika delar av landet utan direkt anknytning till Vreta som ändå valt denna kyrkogård. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter 11 eller 1 Gravplats nr 1-62 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter som blivit kraftigt förändrat efter 1941. Endast 1 av de tidigare dominerande stora grusade stenramsgravarna finns kvar. Ett mycket stort antal äldre kulturhistoriskt mycket värdefulla gravvårdar, nästan uteslutande av lokal kalksten finns dock kvar inom kvarteret. Dessa bör vara tillverkade lokalt, sannolikt vid Hultsten den yngres verkstad. 3 vårdar är från 1700-talet. En av dessa är rest över stenhuggaren Peter Hultsten av hans bror som hade samma yrke. Hultsten har bland annat tillverkat södra grindens stolpar och hans vård är av stort lokalhistoriskt värde. Prosten och Linköpingsbiskopen/ärkebiskopen Lindbloms gravvård är av mycket stort kulturhistoriskt intresse Många vårdar har titlar med anknytning till rättsväsendet, kyrkan och lantbruket och är lokalhistoriskt värdefulla. Kvarter 12 tidigare 2a Gravplats nr 1-16 Kulturhistorisk bedömning Litet kvarter på en öppen gräsmatta öster om koret. Kvarteret är kraftigt förändrat sedan 1941 och alla stenramar utom en är borttagna. Flertalet vårdar är mycket ålderdomliga och kulturhistoriskt värdefulla. Bland dessa finns vårdarna efter prosten Tiburtius, som anlade trädgården vid prästgården och hans hustru. Båda från 1700-talet. Tiburtius var prost i Vreta och den som anade den första trädgården och planterade de första träden på kyrkogården. Han var också riksdagsman för prästeståndet och den som låg bakom kung Adolf Fredriks berömda ”namnstänpel”. Kvarter 13 eller 2b Gravplats nr 1-32 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är ett gammalt köpegravskvarter som blivit kraftigt förändrat efter 1941. Endast 1 av de tidigare dominerande stora grusade stenramsgravarna finns kvar. Däremot har ett stort antal av de äldre vårdarna sparats. Sammantaget finns 10 vårdar från 1800-talet bevarade. Kvarterets höga status markeras av den stora dominans som titlar med oftast högre akademiska titlar har. Flera gravplatser har gravvårdar i långa serier från samma familj. Andra är avsatta för utsocknes högre akademiker som valt sin gravplats här. Två av Linköpings biskopar Magnus Lehman, död 1808 och Erik Aurelius, död 1935 är begravda här. Kvarter 14 tidigare 2c Gravplats nr 1-98 Kulturhistorisk bedömning I likhet med de flesta kvarteren på den äldsta kyrkogården är kvarteret till stora delar omformat i sen tid, varför de kulturmiljömässiga värdena är relativt begränsade. Däremot innehåller kvarteret ett stort antal gravvårdar av högt kulturhistoriskt värde. Bland dessa kyrkogårdens äldsta gravvård på ursprunglig plats? Denna är från 1658. Nära ätten Douglas gravkapell ligger en rad med yngre gravar tillhörande ätten, de har alla ett likartat utförande i liggande kalksten. De har genom sitt samband med gravkapellet, ättens betydelse i trakten och genom att flera av dem varit enskilt framträdande stort kulturhistoriskt värde. Gravvårdar från 1658-2002. 8 vårdar, huvudsakligen koncentrerade till kvarterets östra del är från tiden före 1900. De enda av dessa som är äldre än 1850 är den tidigare nämnda 1600- talsvården samt Gustaf Otto Douglas triangulära gravvård från 1830. En särställning bland de äldre vårdarna intas av biskopen J J Hedréns gravvård som står på en gräskulle och är i form av ett enklare gotiskt fönster och Rikard Brings och Charlotta Westins gravvårdar som är låga marmorkors. Övriga gravvårdar är alla likartade, relativt smala och höga, även de nyare. På Percy Dalhammers gravvård längst i söder omtalas en drunkningsolycka på Roxen 1946. Gravvårdarnas titlar visar stor social blandning från grevar och biskopar till rena hantverks eller kroppsarbetartitlar. Sammanlagt har 48 gravvårdar titlar av olika slag. Kvarter 15 tidigare 3 Gravplats nr 1-312 Kulturhistorisk bedömning Kvarter 15-3 präglas av gravkapellet i nordväst och den omgivande häcken, vilken ger kvarteret en prägel av ett stängt rum. Kvarteret är kraftigt förändrat sedan 1941 och det stora antal grusade gravar som redovisas på gravkartan är alla borta. Den tydliga skillnad mellan enklare linjegravar i kvarterets inre och köpegravar i det yttre är också borta. Däremot har större delen av gravvårdarna i det yttre behållits, medan de i det inre ersatts. Här dominerar istället relativt anonyma låga breda vårdar från senare delen av 1900-talet. Titlar på gravvårdar är relativt få och de med anknytning till lantbruket dominerar stort. Genomgående är kvarteret präglat av lägre status än kvarteren längre norrut på den gamla kyrkogården. Höga kulturhistoriska värden ligger främst i gravkapellet och kvarterets inramning, samt i enstaka gravvårdar. Mycket högt värden finns i den enstaka bevarade vården av lokal kalksten från 1809. Kvarter 16 tidigare 4 Gravplats nr 1-111 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret präglas efter en omläggning ca 1960 av raka gravrader med rygghäckar. Mycket höga kulturhistoriska värden finns framförallt i enstaka gravvårdar som de två smidesjärnskorsen och de två vårdarna från 1800-talet. Kvarter 32 tidigare 4 linje Gravplats nr 1-103 Kulturhistorisk bedömning Kvarter 32-4 linje är ett uttalat gammalt linjekvarter insprängt i kvarter 16-4. Linjekaratären bevaras i 8 kvarvarande liggande små vårdar från 1930-1950 kompletterade med två träkors. I övrigt har alla vårdar bytts ut mot små moderna motsvarande. 2. 1916 ÅRS UTVIDGNING Kulturhistorisk bedömning Kyrkogården utvidgades 1916 med ett triangulärt format område öster om den gamla kyrkogården. Den yttre begränsningen var den dåvarande sträckningen på Ledbergsvägen. Den nya kyrkogården utformades av arkitekten Erik Fant. Planen tog fasta på områdets form med två långsmala områden i nordsydlig och östvästlig riktning. Ett långsmalt kvarter (A) anlades utmed den gamla östmuren och ett något bredare i östvästlig riktning (F-K). Där de båda möttes längst i nordväst anlades ett fyrkantigt kvarter med en öppen gräsplan i mitten och tårpilar runt. Medan kvarter A förblev öppet planterades träd runt hela den öst-västligt orienterade delen. På den lägre liggande marken mellan de båda spetsarnas ändar anlades kvarter D och J kring en triangulär damm med springbrunn. Kyrkogården ligger inom kalkstensmurar och har en uttalad parkkaraktär vilken uppnås med hjälp av växelverkan mellan alléer, strategiskt planterade träd, öppna gräsytor och en vattenspegel. De olika elementen bryter ned den stora helheten i mindre intimare rum. Parkmiljön är mycket välbevarad och innehåller mycket höga kulturvärden. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter 17 eller Långkvarteret tidigare kvarter A Kvarteret saknar gravkarta och är löpnumrerat 1-100 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är en viktig del av den ursprungliga nya kyrkogården och består av en öppen gräsmatta i mitten med liggande vårdar och en rad med stående vårdar utmed kvarterets utkanter. Vårdarna längs med utkanten är oftast höga och smala . Indelningen mellan de olika vårdarna är strikt och konsekvent genomförd och utgör det viktigaste elementet i kvarterets särskilda karaktär. Kvarteret omgärdas helt av kalkstensmurar som reglerar höjdskillnaden mot den gamla kyrkogården som ligger högre och resten av den nya kyrkogården som ligger lägre. Kvarteret för därmed karaktären av en längsmal terrass. Kvarteret innehåller ett ovanligt stort antal vårdar med titlar av olika slag, varav flera anknyter till det lokala näringslivet. Kvarter 19 eller D Kulturhistorisk bedömning Litet kvarter med få vårdar bevarade från anläggningstiden. De två som finns kvar har högt kulturhistoriskt värde liksom det specialdesignade träkorset. Miljön är väl avgränsad från den övriga kyrkogården. Den lilla tillgängliga ytan ligger lågt och domineras av den plogformiga berberishäcken. Kvarter 20 tidigare E Gravplatserna är onumrerade på gravkartan. Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är helt och hållet anlagt och designat som enskild begravningsplats för ortens främsta industrifamiljer. De gravar som ligger utanför de stora monumenten är främst över personer med anknytning till dessa. Kvarterets fysiska miljö med trädplantering och öppen gräsmatta och de stora gravmonumenten över historiskt viktiga personer i ortens historia är av mycket högt kulturhistoriskt värd. Kvarter 21 eller F Gravplats 1-19 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är en del av Erik Fants anläggning från 1916 vars grundelement, dynamiken mellan de stående och liggande vårdarna samt trädraden som har en motsvarighet i kvarteren 22-G och 23-H, är bevarad. Fants anläggning har som helhet ett högt kulturhistoriskt värde. Högt kulturhistoriskt värde i enstaka gravvårdar. Kvarter 22 eller G Gravplats nr 1-18 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är en del av Erik Fants anläggning från 1916 vars grundelement, dynamiken mellan de stående och liggande vårdarna samt trädraden som har en motsvarighet i kvarteren 21-F och 23-H, är bevarad. Fants anläggning har som helhet ett högt kulturhistoriskt värde. Högt kulturhistoriskt värde i enstaka gravvårdar. Kvarter 23 eller H Gravplats nr 1-18 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är en del av Erik Fants anläggning från 1916 vars grundelement, dynamiken mellan de stående och liggande vårdarna samt trädraden som har en motsvarighet i kvarteren 21-F och 22-G, är bevarad. Fants anläggning har som helhet ett högt kulturhistoriskt värde. Högt kulturhistoriskt värde i enstaka gravvårdar. Kvarter 24 eller J Kvarteret saknar gravkarta och är löpnumrerat 1-135. Kulturhistorisk bedömning Kvarter J-24 är ett relativt litet huvudsakligen moderniserat kvarter skapat kring en triangulär springbrunn/damm. Höga kulturvärden finns i miljön kring brunnen samt i enstaka enskilda vårdar. Huvudsakligen järnkorsen samt de tre ursprungliga vårdarna. Kvarter 25 eller K Gravplats nr 1-77. Onumrerade liggande vårdar inne i kvarteret löpnumrerade. Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är en del av Erik Fants anläggning från 1916, detta är särskilt tydligt i den västra delen som ansluter till kvarter 20-E. I det inre har en del av denna karaktär förlorats då häckomgärdeningen kring de enskilda gravarna tagits bort och ersatts av enkla rygghäckar. Titlarna på gravstenarna antyder en tydlig statusskillnad på den västra raden (grosshandlare, lasarettsläkare) och den övriga delen där arbetare/hantverkare är begravda. 3. 1922 ÅRS UTVIDGNING Kvarter 26 eller L Gravplats nr 1-150. I det inre finns onumrerade gravplatser som givits löpnummer Kulturhistorisk bedömning Kvarteret avviker idag kraftigt från Eriks Fants anläggning från 1922 och har givits ett helt eget annorlunda formspråk med hjälp av häckar och träd. Omformningen torde ha skett på 1950-talet eftersom i stort sett alla vårdar är tillkomna då. Miljön är tilltalande och har ett kulturhistoriskt värde i sig, liksom den helgjutna 1950-talsmiljö som kvarterets vårdar representerar. Vårdar med titlar har generellt högt kulturhistoriskt värde, här finns en uppseendeväckande stor andel kroppsarbetare bland de gravlagda. 4. 1969 ÅRS UTVIDGNING Kulturhistorisk bedömning 1969-års kyrkogårdsutvidging är en ung kyrkogård där formen ännu inte satt sig och där stora utrymmen ännu ej är tagna i bruk. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter 27 eller M Gravvårdarna numreade efter löpnummersystem. Kulturhistorisk bedömning Helt modernt kvarter med låga breda vårdar med få titlar arrangerat på en öppen gräsmatta med rygghäckar. Kvarteret är ett typexempel på det sena 1900-talets begravningskick. Kvarter 28 eller N Gravvårdarna är numrerade efter löpnummersystem. För västra delen av kvarteret finns gravkarta. Kulturhistorisk bedömning Helt modernt kvarter med låga breda vårdar med få titlar arrangerat på en öppen gräsmatta med rygghäckar. Kvarteret är ett typexempel på det sena 1900-talets begravningskick. Kvarter 29 eller O Gravvårdarna är numrerade efter löpnummersystem Kulturhistorisk bedömning Helt modernt kvarter med låga breda vårdar med få titlar arrangerat på en öppen gräsmatta med rygghäckar. Kvarteret är ett typexempel på det sena 1900-talets begravningskick. |
