Stäng fönster Göteborg kn, INOM VALLGRAVEN 65:1 GÖTEBORGS DOMKYRKA
Anläggning - Värdering
| GÖTEBORGS DOMKYRKA | |
| 12/19/05 |
| Motivering |
|---|
|
GUSTAVI KYRKA uppfördes 1804 - 1815 på samma plats som sina föregångare allt sedan stadens grundande1621. Arkitekt var Göteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg. De kringliggande kvarterens byggnader är huvudsakligen uppförda efter stadsbranden 1802. KYRKOMILJÖN ligger innanför vallgraven i centrala Göteborg och består av kyrka, park med staket och domkyrkobrunn. Stadskärnan inom Vallgraven är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. Domkyrkobrunnen är uppförd år 1816 utförd i huggen kalk- och sandsten i nyklassicistisk stil och är byggnadsminnesförklarad. Domkyrkoparken som tidigare var begravningsplats innehåller gräsytor, planterad med träd och buskar. Grusgångar korsar parken som kringgärdas av ett gjutjärnsstaket. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning vilket ger den en sned placering i kvarteret. KYRKOBYGGNADEN med sitt torn är ett markant inslag i stadsbilden. Kyrkan har en tidstypisk utpräglad nyklassicistisk utformning och består av långhus med en rund avslutning i öster, torn i väster samt två korsarmar. Kyrkans exteriör domineras av fasadernas gula flensburgstegel med detaljer i sandsten. Fasaderna artikuleras av rundbågade indragna partier. Huvudingången markeras av en tempelgavel och fyra sandstenskolonner i kolossalordning. Entréerna vid korsarmarna är också utformade som tempelgavlar, men saknar kolonner. INVÄNDIGT består kyrkan av ett enskeppigt kyrkorum med två korsarmar som är hållet i en stram klassicistisk stil med mycket enkla dekorationer. Gudstjänstrummet är ljust och öppet, med påfallande hög takhöjd. Rummet är gestaltat med en stor skala där altaruppsatsen når rumshöjd. Kyrkans fasta inredning är nästan uteslutande från 1900-talet. Endast altaret, predikstolen samt några lösa inventarier är från tiden för kyrkans tillkomst. Färgsättningen går i vitt och guld. Koret accentueras av röda kolonner som bär taklisten och står i kontrast till de ljusgrå kolonnerna som bär de tre läktarna. Altaruppsatsen är en rekonstruktion av altaret i kyrkans föregångare på platsen som brann 1802. Två rokokoänglar vid altaret är skulpterade av Jacques Adrien Masreliez 1755, ritad av Carl Hårleman. Predikstolen är tillverkad av hovbildhuggare A. M. Fahlcrantz i början av 1800-talet i empire. Kopior från 1916 av de tidigare bortrivna präst- och biskopsbänkarna, s.k. spårvagnar, är placerade på var sida i koret. I Norra kapellet finns ett fönster från 1960 av konstnärerna Randi Fisher och Ralph Bergholtz. Att särskilt tänka på& - Kyrkan har ett framträdande och markerat läge i staden med sitt väl synliga torn och sin sneda placering i kvarteret. - Kyrkan ligger i ett område av riksintresse för kulturmiljövården. De kringliggande kvarterens byggnader är liksom kyrkan huvudsakligen uppförda efter stadsbranden 1804. - Kyrkotomten som kringgärdas av ett gjutjärnsstaket. - Den välbevarade exteriören med det karaktäristiska teglet. - Kyrkorummets strama, enkla och rymliga karaktär. - Altaruppsatsen med änglarna. - Predikstolen i empirstil. - De för interiören karaktäristiska präst- och biskopsbänkarna, sk. Spårvagnarna. |
