Stäng fönster Herrljunga kn, SKÖLVENE 6:1 SKÖLVENE KYRKA
Anläggning - Värdering
| SKÖLVENE KYRKA | |
| 11/9/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Skölvene kyrka formar tillsammans med den före detta prästgården, en gammal konfirmandstuga och den tidigare arrendatorsgården, en avgränsad kyrkomiljö i en lummigt lantlig bygd. Prästgårdsanläggningen, utmed hela kyrkogårdens norra sida, har höga miljömässiga värden med sin grusade infart kantad av gamla lövträd, gårdsplan, syrenhäckar, fruktträd och grind till kyrkogården. Mellan kyrkans parkering och konfirmandstugans område sitter en gammal grind. KYRKOANLÄGGNINGEN - Skölvene kyrkogård har medeltida anor och har utvidgats i omgångar, bland annat 1957 åt öster, till en ansenlig storlek. Den medeltida kyrkan revs 1843 när den nya byggdes. Då som nu hägnar kallmurar av natursten och en yngre trädkrans av lövträd, som dock har gluggar på ett par ställen. En hitflyttad timrad åldrig bod står i ena hörnet.Raka grusgångar inramar stora öppna gräsytor med gravvårdar i rader. Ett tidsbärande element på den nya delen är ett modernt högt träkors. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Skölvene kyrka från 1843 uppfördes som gemensam kyrka för Skölvene och Norra Säms församlingar. Det är en nyklassicistisk salkyrka som får sin utvändiga särprägel genom sin höga, originella lanternin. Sakristians läge i öster är mindre vanlig än en sidoställd placering och sydsidan saknar port, vilket annars är brukligt för denna kyrkotyp. Exteriören är i allt väsentligt intakt sedan uppförandet. Interiören är i stort sett bevarad från tillkomsttiden och en god representant för nyklassicismen med symmetri, sparsmakad utsmyckning och ljus färgsättning. Detta trots större renoveringar 1877, 1911 och 1932. Vid dessa olika tillfällen tillkom altartavlan av konstnär A. G. Ljungström, predikstolsemblemen, bänkarna, orgelfasaden, läktarbröstningens form samt dekormålningarna. Övrig fast inredning är högst sannolikt ursprunglig. Östväggens utformning särpräglar kyrkorummet och har likheter med motsvarande i Hudene kyrka, men den klassiserande symmetrin rubbas av kororgeln. Altartavlans imposanta storlek balanseras av orgelfasadens pampiga klassiserande utformning. Altarringen når fortfarande liksom bänkkvarteren ut till väggarna. Endast dopfunten och triumfkrucifixets corpus från medeltiden bryter av från nyklassicismens stilideal och minner om de båda äldre kyrkorna och dess sammanslagning. De liksom läktarunderbyggnaderna från 1984 underordnar sig övrig inredning. Dopfunten har en mycket speciell reliefdekor och en av scenerna bedöms sakna motstycke i nordisk medeltidskonst. Vapenhuset har, trots nytt golv, en ursprunglig karaktär med båda läktartrapporna intakta. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Prästgårdsanläggningen har höga miljömässiga värden i kyrkomiljön. - Kyrkogårdens kallmurar, grindar inklusive den till konfirmandstugan, grusgångar och stentrappor. - Den timrade boden med dess invändiga gamla återanvända dörr med ovanliga beslag. - Kyrkan är som helhet en god och välbevarad representant för nyklassicismen. - Lanterninen särpräglar kyrkan utvändigt. - Östväggen ger kyrkorummet dess individualitet. - Bevarad ursprunglig samt äldre inredning och inventarier. - All dekormålning. - Läktartrapporna och läktarbänkarna. |
