Stäng fönster Söderköping kn, VÄSTRA HUSBY 6:1 VÄSTRA HUSBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| VÄSTRA HUSBY KYRKOGÅRD, VÄSTRA HUSBY KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning Västra Husby kyrka och kyrkogård med dess grindar, mur, och trädkrans är en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkan är belägen på en höjd med ett dominerande läge över den kringliggande bygden. På en karta över Västra Husbys socken från 1650 redovisas platsen med en kyrka utan omgärdning. Kyrkans byggdes om 1821. Kyrkan och gravkapellet utformades i en nyklassicistisk stil. På Häradsekonomiska kartan 1868-1877 redovisas kyrkogårdens utbredning som en oregelbunden rektangel, kyrkan ligger på kyrkogårdens norra del. Den sjukantiga kyrkogården, med symetriskt uppbyggda kvarter indelade av grusgångar. Har alltså tillkommit efter 1877. Idag är grusgångarna mycket väsäntliga i det historiska perspektivet men också för att man skall kunna se kyrkogårdens strukturer mellan de olika kvarteren. Ett äldre fotografi från 1964 visar att stora delar av kyrkogården varit helt eller delvis grusbelagd. Idag är även rygghäckarna av tuja som växer i nord/sydligriktning karaktärsskapande för kyrkogården. Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framförallt under 1800-talet. Men den planerade vegetation på kyrkogårdarna var kanske i första hand en hälso- och hygienaspekt. Idag är den en viktig del av kyrkogårdens formspråk och karaktär. Även de rikt dekorerade smidesjärnsgrindarna från 1800-talet, med slingrande blad i dekoren och de vitmenade grindstolparna är av stort kulturhistoriskt- och miljöskapande värde. På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av 1800-talet väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. På Västra Husby kyrkogård står ”köpegravar” längsmed kyrkogårdsmuren, i SV – NV och inne i kvarteren finns till viss del gravvåradar från den tidigare allmänna linjen kvar. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-talet. Enstaka gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller bland annat de omgärdade gravvårdarna, gravvårdar utformade till kors av trä eller järn, samt de kalkstenshällar som lagts vid kyrkans nordvästra gavel. Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur. I Västra Husby finns titlar såsom Nämndemannen, gästgivaren, slussvaktaren, bokhållaren, trotjänaren, trädgårdsmästaren, lantbrukaren och hovrättsnotarien. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Kulturhistorisk bedömning Gravvårdarna i kvarteret ligger invid kyrkogårdsmuren, detta är en vanlig placering för köpegravar. Gravvårdarna är ifrån 1800-talets mitt och fram till 2000-talet. Och man kan anta att samtliga gravvårdar står på sin ursprungliga plats. I kvarterets västra del ligger flera gravplatser som är omgärdade av stenram eller smidesstaket belagda med grus eller gräs. Resta gravvårdar av svart granit är vanligt förekommande, samt enskilda gravvårdar i form av kors i järn eller sten. Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde bland annat på grund av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. I kvarteret förekommer titlar såsom; Comministern, nämndemannen, gästgivaren, bokhållaren, slussvaktaren och trotjänaren. Kvarter B Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde bland annat på grund av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. I kvarteret förekommer titlar såsom; lantbrukaren, lantmästaren, hemmansägaren, trädgårdsmästaren och kyrkvärden. Kvarter C Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde bland annat på grund av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. I kvarteret förekommer titlar såsom; lantbrukaren och kyrkovärden. Kvarter D Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde bland annat på grund av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. I kvarteret förekommer titlar såsom; lantbrukaren, kyrkoherden, hovrättsnotarien, doktorinnan, nämndemannen, bokhållaren och kantorn. Kvarter E.U Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde bland annat på grund av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. I kvarteret förekommer titlar såsom; lantbrukaren och gårdssnickaren. En gravvård från 1990 har städ, hammare och tång i relief. Man kan förmoda att gravvården är rest över en smed som valt att gestalta sin gravvård med en bild över sitt yrke istället för med titel. Kvarter E Kulturhistorisk bedömning Enskilda gravvårdar har ett kulturhistoriskt värde bland annat på grund av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i socknen. I kvarteret förekommer titlar såsom; lantbrukaren, lantmästaren, hemmansägaren, trädgårdsmästaren och kyrkvärden. Kvarter F Kulturhistorisk bedömning - |
