Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Skellefteå kn, BUREÅ 6:21 BUREÅ KYRKA

 Anläggning - Värdering

Bureå kyrka, BUREÅ KYRKA
10/14/11
Motivering
Bureå kyrka är en av den svenska nationalromantikens främsta byggnader och tillhör arkitekten Fredrik Falkenbergs mästerverk. Utgångspunkterna när byggnaden skapades var de äkta och naturliga materialen samt anspelningen på gammal svensk byggnads-tradition. Även interiören och dess färgsättning präglas av tradition och variations-rikedom. Det är en arkitektur som vilar på nationalromantisk grund, med betoning på det hantverksmässiga och med ett organiskt samband mellan byggnad och natur. Arkitektens inverkan in i minsta detalj och val av konstnärlig utsmyckning är tydlig.

Kyrkomiljön i Bureå är i sin helhet särpräglad och kulturhistoriskt värdefull. Kyrkans exteriör är i det närmaste oförändrad. Naturen och vegetationen runt kyrkan är fint bibehållen och förstärker den nationalromantiska karaktären. Invändigt har kyrkan däremot genomgått några förändringar. Dessa förtar dock inte helhetsintrycket av en mycket välbevarad nationalromantisk kyrkointeriör. Ombyggnaden av vestibulen på ömse sidor om huvudentrén har genomförts med stor hänsyn och anpassning till kyrkans karaktär. Läktarbarriärens och orgelfasadens nuvarande målningsbehandling samt triumfkrucifixet från 1955, källartrappan och räcket i kortrappan, är dock stilistiskt inte riktigt i samklang med interiören i övrigt. Den nuvarande belysningen med lysrörsramper understödjer inte heller upplevelsen av det särpräglade kyrkorummet på bästa sätt.

Begravningskapellet är en förstärkande komponent i den kulturhistoriskt mycket värde-fulla kyrkomiljön. Utöver sitt nationalromantiska släktskap med kyrkan representerar kapellet också en ny riktning i gravkapellarkitekturen. Från att ha varit ljusa och luftiga under 1900-talets första decennier blev gravkapellen omkring 1920 mer slutna, med fönsterlösa volymer där rummet omsluter kistan och en förtätad stämning skapas genom att dagsljuset begränsas och levande ljus får större betydelse. Den tillbyggda entrédelen är väl anpassad, men tillsammans med de invändiga förändringarna och den utvändiga slätputsen med silikatfärg har byggnadens autenticitet minskat. Kyrkogårdens tidskaraktär från tidigt 1900-tal är inte heller lika tydlig längre eftersom flera grusgravar har lagts om till gräs och nya trädslag har införts. Genom att ny bebyggelse har tillkommit norr om begravningsplatsen, har den visuella kontakten med kyrkan dessutom olyckligtvis brutits.

Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna

 Kyrkan är en av den svenska nationalromantikens främsta byggnader och tillhör arkitekten Fredrik Falkenbergs mästerverk.
 Kyrkan kännetecknas av hög materialkvalitet och hantverksskicklighet.
 Kyrkan är utvändigt i det närmaste oförändrad sedan uppförandet och mycket känslig för ändringar eller tillägg.
 Kyrkans interiör har, trots en del ändringar, kvar sin unikt särpräglade och mycket tidstypiska karaktär, som är mycket viktig att värna om i framtida förvaltning.
 Interiörmåleriet av Yngve Lundström är konstnärligt värdefullt och stämningsskapande.
 Gravkapellet är ett gott exempel på det tidiga 1900-talets slutna och i princip fönsterlösa gravkapell, som i de flesta fall ritades av experter på kyrkoarkitektur och kyrkogårdskonst.