Stäng fönster Jönköping kn, MÅNSARP 1:182 MÅNSARPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| MÅNSARPS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Kvarterets främsta kuturhistoriska värde är kopplat till de enskilda gravvårdarna. Kvarterets norra del har förmodligen varit ämnat för allmänna linjen och det fåtal gravvårdar som påminner om detta gravskick bör även framledes få stå kvar. Allmänna linjen-vårdar är viktiga att bevara eftersom de bidrar till att skildra den sociala bredden i samhället och på kyrkogården. Även mer påkostade vårdar har kulturhistoriska värden särskilt de två grusgravarna och de med titlar, orts- och gårdsnamn som påminner om och speglar bygden. Till dessa hör även vårdar med person- och lokalhistoriskt värde. Kvarter B Kvarterets kulturhistoriska värde hänger samman med de välbevarade och påkostade gravvårdarna, deras storlek, förekomsten av titlar samt grusgravarna med omgärdningar. Grusgravar som på det här sättet följer korets form är ovanligt. Grusbäddarna bör bevaras. Äldre gravvårdar bör ej avlägsnas däremot kan nya gravar tillåtas där gravrätterna gått ut och det idag inte finns några vårdar. De nya vårdarna bör hålla sig till de karaktäristiska dragen bland övriga vårdar. Kvarter C Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet placerade gravvårdar av liknande utseende i kronologiskt upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de flesta kyrkogårdar i landet. Förutom detta ligger det kulturhistoriska värdet i stenar med titlar och orts- eller gårdsnamn, samt de vårdar som är resta över personer av lokal- eller personhistoriskt intresse. Kvarter D Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till kvarterets tidstypiska utforming och till vårdar med person- eller lokalhistoriskt värde samt karaktären av skogskyrkogård. Minneslunden Minneslunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden samt dess roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut. kyrkogården i dess helhet Månsarps kyrkogård anlades 1853-54 i samband med kyrkobygget och den är relativt ung sett ur kyrkogårdsperspektiv. Kyrkogården är tydligt uppdelad i två, den ursprungliga delen runt kyrkan och den nya i norr, invigd 1964. Den äldre delen har en likartad prägel över hela kyrkogården dock med olika inslag. Närmast kyrkobyggnaden, både i norr och söder, fi nns ett större inslag av mer högresta och påkostade vårdar, runt kyrkans kor fi nns grusgravar och i öster har planterats rygghäckar mellan efterkrigstidens lägre vårdar. Dessa inslag visar på kyrkogårdens historia och utveckling och bör bevaras. Stenmuren runt gamla kyrkogården, trädkransen och smidesgrindarna är representativa för landsortskyrkogården och bör bevaras. Trädkransen kan med fördel kompletteras. Under 1960-talet utvidgades kyrkogården och 1992 försågs den med en minneslund för att kunna svara mot önskemål om moderna rationella och anonyma gravar. Den nya kyrkogården har en tidstypisk och modern prägel. Den skiljer sig tydligt från den äldre genom dess lätta skogskaraktär och detta är ett drag att värna. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Skillnaden mellan den nya mer skoglika och den gamla, mer reglerade, kyrkogården är viktiga att bevara. - Stenmur, grindar och trädkrans runt gamla kyrkogården är viktiga som betydelsefulla delar av landsortskyrkogårdens utformning. Rygghäckarna på den äldre delen av kyrkogården har en viktig strukturell betydelse. - Vårdar äldre än 1940 och vårdar med titel bör bevaras, helst på plats. - Vårdar med titlar utgör historiska dokument som berättar om yrken och social sammansättning i socknen under gången tid. - Gruset i form av gravar och gångar, är en viktig beståndsdel på landsortskyrkogården. Grusgravar som placerats öster om kyrkan och som följer korets form som på Månsarps kyrkogård är mycket ovanligt. |
