Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Alvesta kn, SKATELÖVS PRÄSTGÅRD 2:1 SKATELÖVS KYRKA

 Anläggning - Värdering

SKATELÖVS KYRKA
1/1/07
Motivering
Skatelöv GAMLA KYRKOGÅRD

Kvarter A
Båda gravvårdarna i kvarter A är tydligt karaktärsskapande på kyrkogården varför det är angeläget att de
bevaras. Den gamla gjutjärnshällen skall om så inte redan är fallet uppföras på nya kyrkans inventarieförteckning
och fortsatt vårdas av församlingen. Denna gravvård representerar såväl ett stort lokalhistoriskt,
personhistoriskt som konsthistoriskt värde. Nytillskott i kvarteret bör helst inte förekomma utan
bör hellre placeras i kvarter B eller D

Kvarter B
Karaktären på vårdarna i kvarter B är mycket homogen med uteslutande liggande vårdar i lite varierande
material, ålder och storlek. Nytillskott bör med tanke på detta utformas som liggande vårdar och i sin
karaktär ansluta sig till intilliggande stenar.

Kvarter C
Gravvårdarna i kvarter C är av en mycket blandad karaktär med allt från enkla naturstenar till staketomgärdade
grusgravar med stora liggande gjutjärnshällar till den mest magnifika runstensinspirerade
gravvården över Gunnar Olof Hyltén-Cavallius. Det är mycket angeläget att man även fortsättningsvis
slår vakt om att bevara de påkostade gravvårdarna omgärdade av smides och gjutjärnsstaket. Om så inte
redan är fallet bör dessa vårdar uppföras på nya kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen.
Nytillskott i kvarteret förläggs lämpligen i anslutning till senast tillkomna stenar i kvarterets
sydöstra del och bör utföras som mindre liggande stenar vilka underordnar sig kvarterets ålderdomliga
karaktär. Vill man uppföra en stående vård bör denna vara väl anpassad till området ålderdomliga karaktär
och väl väga upp mot befintliga vårdar i fråga om detaljrikedom och utformning.

Kvarter D
Karaktären på vårdarna i kvarter D är mycket homogen med uteslutande liggande vårdar. Nytillskott bör
med tanke på detta utformas som liggande vårdar och i sin karaktär ansluta sig till befintliga stenar.

Sammanfattande bedömning och karaktär
Skatelövstrakten präglas av öppna slättmarker, stora gårdar och rikliga fornlämningsmiljöer. Prästgården
är förhållandevis nyuppförd då den äldre brann 1941. Närheten till Huseby bruk har i stor utsträckning
påverkat kyrkans historia.
Invid Skatelövsfjorden ligger den medeltida kyrkplatsen som sedan 1939 markeras med ett stort
träkors. Här firas sommartid även gudstjänst. Kyrkan som revs 1820 var traditionellt utformad och
byggd av sten, platsen är mycket naturskön. När beslut togs om att en ny kyrka skulle uppföras valdes
ett område omkring 300 m nordväst om den äldre kyrkan.
Båda gravvårdarna i kvarter A är tydligt karaktärsskapande på kyrkogården varför det är angeläget
att de bevaras. Den gamla gjutjärnshällen skall om så inte redan är fallet uppföras på nya kyrkans inventarieförteckning
och fortsatt vårdas av församlingen. Denna gravvård representerar såväl ett stort lokalhistoriskt,
personhistoriskt som konsthistoriskt värde. Nytillskott i kvarteret bör helst inte förekomma
utan bör hellre placeras i kvarter B eller D
Karaktären på vårdarna i kvarter B är mycket homogen med uteslutande liggande vårdar i lite varierande
material, ålder och storlek. Nytillskott bör med tanke på detta utformas som liggande vårdar och i
sin karaktär ansluta sig till intilliggande stenar.
Gravvårdarna i kvarter C är av en mycket blandad karaktär med allt från enkla naturstenar till staketomgärdade
grusgravar med stora liggande gjutjärnshällar till den mest magnifika runstensinspirerade
gravvården över Gunnar Olof Hyltén-Cavallius. Det är mycket angeläget att man även fortsättningsvis
slår vakt om att bevara de påkostade gravvårdarna omgärdade av smides- och gjutjärnsstaket. Om så inte
redan är fallet bör dessa vårdar uppföras på nya kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen.
Nytillskott i kvarteret förläggs lämpligen i anslutning till senast tillkomna stenar i kvarterets
sydöstra del och bör utföras som mindre liggande stenar vilka underordnar sig kvarterets ålderdomliga
karaktär. Vill man uppföra en stående vård bör denna vara väl anpassad till området ålderdomliga karaktär
och väl väga upp mot befintliga vårdar i fråga om detaljrikedom och utformning.
Karaktären på vårdarna i kvarter D är mycket homogen med uteslutande liggande vårdar. Nytillskott
bör med tanke på detta utformas som liggande vårdar och i sin karaktär ansluta sig till befintliga stenar

Skatelöv NYA KYRKOGÅRD

Kvarter A
Kvarter A har en mycket varierad karaktär med gravvårdar från flera decennier vilket gör det mindre
känsligt för nytillskott. Vid nytillskott bör dock hänsyn tas till intilliggande gravvårdars karaktär då stenarna
i området skiljer sig åt i dess olika delar. Ett alternativ till att utforma nya gravvårdar i likhet med
äldre befintliga stenar är att återanvända de som står på platsen idag. I arbetet med att bevara kvarterets
ålderdomliga karaktär är det viktigt att slå vakt om det fåtal återstående grusgravarna i området. De
gravstenar vilka utmärker sig genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden
är kulturhistoriskt intressanta. Gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen
och de näringar och yrken som funnits.

Kvarter B
Kvarter B är av relativt homogen karaktär om än i lite varierad höjdskala. Frånsett någon enstaka sten så
är samtliga av kvarterets vårdar utförda antingen i diabas eller grå granit varför det är viktigt att hänsyn
tas till detta vid nytillskott. Åldersmässigt är spridningen stor med vårdar från 1910-talet fram till 2000-
talet med en relativt jämn fördelning över decennierna. Några av kvarterets gravvårdar utmärker sig lite
extra och bör bevaras för att upprätthålla kvarterets karaktär. Exempel på detta utgör fyra stenomramade
grusgravarna liksom ett antal äldre diabasstenar vars titlar, utformning och dekor uppvisar stora hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska värden. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras
sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas.

Kvarter C
Kvarter C har en heterogen karaktär med vårdar spridda över hela tidsperioden från 1830-talet fram till
idag. Kvarteret rymmer ett stort antal högresta diabasvårdar från tiden strax före och efter sekelskiftet
1900 liksom ett antal stenar med infälld marmorplatta eller porslinsmedaljong. Stenar vilka härrör från
tiden före sekelskiftet 1900 bör vid gravrättens upphörande få stå kvar på sin ursprungliga plats samt
införas på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen. Vidare förekommer gravvårdar
vilka genom sina titlar, utformning och dekor uppvisar stora hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden. Önskvärt är att även dessa stenar i möjligaste mån bevaras sedan gravrätten
löpt ut, alternativt återanvänds. Det fåtal bevarade grusgravar som påträffas i kvarteret utgör en tydlig
rest av ett tidigare relativt vanligt gravskick och bör bevaras för framtiden. Gravar med bevarad stenomramning
där grusfältet avlägsnats kan med fördel återställas. Nytillskott bör anpassas till angränsande
stenars karaktär då denna skiljer sig åt i kvarterets olika delar. Generellt bör vårdar i nyare stenmaterial
och friare utformning undvikas.

Kvarter D
Gravvårdarna i kvarter D varierar såväl i storlek som i ålder men är hållna i en tydlig grå-svart färgskala
med endast något enstaka undantag varför det är av vikt att eventuella nytillskott i kvarteret ansluter
sig till denna karaktär. Ett återanvändande av befintliga gravvårdar eller komplettering med en diskret
hållen sten till befintlig vård kan vara ett bra alternativ. De äldre högresta stenarna liksom flertalet andra
gravvårdar vilka genom titlar, utformning och dekor uppvisar stora hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden bör bevaras för framtiden.

Kvarter E
Gravvårdarna i kvarter E är av en relativt blandad karaktär med avseende på storlek och utformning
dock är materialvalet huvudsakligen koncentrerat till diabas och grå granit. Det övervägande intrycket
av kvarteret är att det har en lågt hållen skala med enstaka undantag framförallt koncentrerade till kvarterets
mittersta och västligaste del. De äldre högresta stenarna liksom flertalet andra gravvårdar vilka
genom titlar, utformning och dekor uppvisar stora hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska
värden bör bevaras för framtiden. Nytillskott bör såväl i utformning som material ansluta sig till rådande
karaktär.

Kvarter F
Gravvårdarna i kvarter F är av en relativt homogen karaktär med avseende på storlek och utformning där
materialvalet huvudsakligen består av diabas och grå granit. Det övervägande intrycket av kvarteret är
att det har en lågt hållen skala med enstaka halvhöga diabasstenar som undantag. Ett flertal av stenarna
uppvisar genom titlar, utformning och dekor stora hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska
värden och bör därför bevaras för framtiden. Nytillskott bör såväl i utformning som material ansluta
sig till rådande karaktär. I kvarteret är det också viktigt att man slår vakt om rygghäckarna vilka tydligt
bidrar till att ge kvarteret en särprägel. Gravvårdar med bevarad stenomramning vilka tidigare haft ett
framförliggande grusfält kan med fördel återställas.

Kvarter G
Kvarteret har väldigt uppblandad karaktär med allt från den allmänna linjens små stenar i väldigt enkelt
utförande till smala halvhöga diabasstenar samt några enstaka mer påkostade låga breda familjegravvårdar.
Nyetablering av gravar har skett successivt genom decennierna varför någon särskild hänsyn,
utöver en anpassning till kvarterets låga skala, inte är nödvändig. I kvarteret finner redan idag ett flertal
yngre vårdar i modernare stenmaterial samt med en friare utformning. I kvarteret finns dock stenar vilka
utmärker sig genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden. Dessa är att
betrakta som kulturhistoriskt intressanta och bör fortsatt bevaras.

Kvarter H
Karaktären på kvarterets vårdar är heterogen med allt från stenar i enkelt utförande till smala halvhöga
vårdar samt diabasvårdar med mer påkostad dekor. Vid nytillskott bör hänsyn därför tas till intilliggande
stenars karaktär. I kvarteret finns stenar vilka utmärker sig genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden. Dessa är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta och bör fortsatt
bevaras. Någon åtgärd bör vidtas för att komma tillrätta med de förvuxna rygghäckarna. Om de tillåts
fortsätta breda ut sig är risken överhängande att de till slut kommer att trycka omkull gravstenarna.

Kvarter I
Kvarter I har en homogen karaktär med gravvårdar i grå och röd granit liksom enstaka inslag av diabas
hållna i en låg skala. Nytillskott skall ansluta sig till denna skala men kan med avseende på material och
utformning väljas fritt.

Nya kyrkogården
Gravvårdarna på Nya kyrkogården är av en tydligt modern karaktär med stenar i fri form. Någon hänsyn
vid utformningen av nya gravvårdar i kvarteret är i dagsläget inte erforderlig.

Skatelövs kyrka ligger i ett öppet landskap omgiven av odlad mark och anlades i samband med den
nya kyrkans uppförande 1821. Den ursprungliga kyrkogården delas av de grusade gångarna in i nio
kvarter under benämningen A-I. Öster om kyrkogården har man på 1990-talet utfört en utvidgning av
kyrkogården. På denna del finns en minneslund anlagd. Gravvårdarna på kyrkogården är av varierande
karaktär där de äldsta vårdarna härrör från 1800-talets första decennier och de yngsta från 2000-talet.
Bland de äldre vårdarna finner man ett stort inslag av påkostade, högresta monumentala vårdar varav
en del omgärdas av en stenram eller pollare och kättingar med innanförliggande grusfält. Merparten av
gravvårdarna är dock av typen låga rektangulära stenar från tiden strax före 1900-talets mitt fram till
modern tid.
Kvarter A har en mycket varierad karaktär med gravvårdar från flera decennier. Nytillskott bör anpassas
till intilliggande gravvårdars karaktär då stenarna i området skiljer sig åt i dess olika delar. Alternativt
återanvänds de gravvårdar som står på platsen idag.
Kvarter B har en relativt homogen karaktär om än i lite varierad höjdskala. Frånsett någon enstaka
sten så är samtliga av kvarterets vårdar utförda antingen i diabas eller grå granit vilket skall beaktas
vid nytillskott. Några av kvarterets gravvårdar utmärker sig lite extra och bör bevaras för att upprätthålla
kvarterets karaktär. Exempel på detta utgör fyra stenomramade grusgravar liksom ett antal äldre
diabasstenar.
Kvarter C har en heterogen karaktär med vårdar spridda över hela tidsperioden från 1830-talet fram
till idag. Stenar vilka härrör från tiden före 1800-talets mitt bör vid gravrättens upphörande stå kvar på
sin ursprungliga plats samt införas på kyrkans inventarieförteckning och fortsatt vårdas av församlingen.
Gravar med bevarad stenomramning där grusfältet avlägsnats kan med fördel återställas. Nytillskott
bör anpassas till angränsande stenars karaktär då denna skiljer sig åt i kvarterets olika delar. Generellt
bör vårdar i nyare stenmaterial och friare utformning undvikas.
Gravvårdarna i kvarter D varierar såväl i storlek som i ålder men är hållna i en tydlig grå-svart
färgskala med endast något enstaka undantag, varför det är av vikt att eventuella nytillskott i kvarteret
ansluter sig till denna karaktär. Ett återanvändande av befintliga gravvårdar eller komplettering med en
diskret hållen sten till befintlig vård kan vara ett bra alternativ.
Gravvårdarna i kvarter E är av en relativt blandad karaktär med avseende på storlek och utformning,
dock är materialvalet huvudsakligen koncentrerat till diabas och grå granit. Det övervägande intrycket
av kvarteret är att det har en lågt hållen skala med enstaka undantag framförallt koncentrerade till kvarterets
mittersta och västligaste del. Nytillskott bör såväl i utformning som material ansluta sig till rådande
karaktär.
Gravvårdarna i kvarter F är av en relativt homogen karaktär med avseende på storlek och utformning
där materialvalet huvudsakligen består av diabas och grå granit. Det övervägande intrycket av kvarteret
är att det har en lågt hållen skala med enstaka halvhöga diabasstenar som undantag. Nytillskott bör såväl
i utformning som material ansluta sig till rådande karaktär. I kvarteret är det också viktigt att man slår
vakt om rygghäckarna vilka tydligt bidrar till att ge kvarteret en särprägel.
Gravvårdarna i kvarter G är av uppblandad karaktär med allt från den allmänna linjens små stenar i
väldigt enkelt utförande till smala halvhöga diabasstenar samt några enstaka mer påkostade låga breda
familjegravvårdar. Nyetablering av gravar har skett successivt genom decennierna varför någon särskild
hänsyn, utöver en anpassning till kvarterets låga skala, inte är nödvändig.
Karaktären på vårdarna i kvarter H är heterogen med allt från stenar i enkelt utförande till smala
halvhöga vårdar samt diabasvårdar med mer påkostad dekor. Vid nytillskott bör hänsyn därför tas till
intilliggande stenars karaktär. Någon åtgärd bör vidtas för att komma tillrätta med de förvuxna rygghäckarna.
Om de tillåts fortsätta breda ut sig är risken överhängande att de till slut kommer att trycka
omkull gravstenarna.
Kvarter I har gravvårdar av homogen karaktär hållna i en låg skala. Nytillskott skall ansluta sig till detta
och kan med avseende på material och utformning väljas fritt.
Generellt för samtliga kvarter på kyrkogården gäller att stenar vilka utmärker sig genom sina hantverksmässiga,
konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta
och bör fortsatt bevaras. I arbetet med att bevara återstående inslag av ett ålderdomligt gravskick och en
blandad karaktär är det viktigt att slå vakt om det fåtal återstående grusgravarna i området. Gravar med
bevarad häckomgärdning/stenram där grusfältet avlägsnats kan med fördel återställas.