Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Strängnäs kn, LÄNNA KYRKA 1:1 LÄNNA KYRKA

 Anläggning - Värdering

LÄNNA KYRKA
1/15/08
Motivering
KYRKOMILJÖ – Länna socken består av småbruten jordbruksbygd, öppen dalgångsbygd utefter Lännasjön och i övrigt av mera glesbebyggd skogsbygd.

Kyrkan är anlagd på byn Merlännas mark, som ända från medeltiden och fram till våra dagar har varit en by. Gamla landsvägen går genom kyrkbyn och utefter sjöns västra strand. Västra delen av kyrkbyn brann på 1920-talet, men norr om kyrkan, öster om vägen är bykaraktären fortfarande bevarad. Strax intill kyrkan ligger komministerbostället och kyrkskolan. Söder om kyrkan ligger sockenstugan.

Ca en halv mil söder om Merlänna samhälle ligger Länna bruk, anlagt 1650 då med namnet Byringe bruk, som var i drift fram till mitten av 1800-talet. Vid bruket smiddes järn, som kom från masugnen i Åker.

KYRKOANLÄGGNING – Kyrkogården är belägen söder och väster om kyrkan, i väster på en lägre nivå och den omges av häckar. I norr, öster och en kortare sträckning i sydost är häcken planterad på en terrassmur. I väster är en tät granhäck. En trädkrans är planterad innanför häcken i östra och norra delen.

Kyrkogården nås via grindar på södra, västra och nordvästra sidan. Grindarna är enkla smidesgrindar mellan smala stenstolpar. Den västra grinden står i häcken mitt framför kyrkans västentré. En ingång utan grind finns i norr, där en passage är gjord i terrassmuren. Grusgångar löper från ingångarna och fram till kyrkan, som omges av grusade ytor. I övrigt är kyrkogården gräsbevuxen.

Äldre gravar på kyrkogården invid kyrkan, är i huvudsak strikt ordnade i rader i öst-västlig riktning. Längre väster om kyrkan, har gravarna friare placering. Norr om kyrkan är gravar med gjutjärnskors från tiden omkring år 1900. En minneslund är anlagd i kyrkogårdens nordvästra hörn.

KYRKAN – Länna kyrka består av ett enskeppigt långhus med en senare utbyggnad mot norr, en sakristia under läktaren i norr, ett medeltida kor i öster och ett västtorn. Det ursprungliga långhuset består av medeltida murverk.

Sockeln är slätputsad och avfärgad i grått, utom på tornet där den är av huggen granit. Fasaderna är slätputsade i en röd kulör med slätputsade omfattningar och profilerade taklister i vit kulör. Kyrkans sadeltak och tornöverbyggnaden har skivtäckning av svartmålad plåt. Fönsteröppningarna är stickbågiga med mörkt grönmålade ytterbågar av järn. Portarna i väster och norr är grönmålade.

Kyrkan bestod ursprungligen av ett långhus, kor i öster samt troligen ett torn i väster, som dock aldrig blev färdigbyggt. Senare under medeltiden revs koret och kyrkan byggdes om till en salkyrka, då långhuset förlängdes mot öster. Sannolikt byggdes sakristian i norr vid samma tillfälle. Kyrkorummet valvslogs under senare delen av 1400-talet eller början av 1500-talet, då också vapenhuset byggdes framför sydportalen.

Då församlingen under 1700-talet växte, beslutades det att kyrkan skulle utvidgas. Kyrkan byggdes därför till mot norr 1739-40, då också valven revs och ett platt trätak sattes in. Även sakristian och vapenhuset revs. Under 1800-talet tilläts kyrkan förfalla och man övervägde att bygga en ny kyrka. Istället genomfördes dock en genomgripande restaurering år 1900, efter ett förslag av arkitekt Agi Lindegren. Största förändringen som gjordes var att kyrkorummet vändes, så att församlingen fick sitta i utbyggnaden, som också förlängdes, och att altaret flyttades till södra väggen. Det påbörjade tornet revs och ett nytt byggdes på samma plats. En trappgavel byggdes i öster och tegelfris vid takfoten tillkom. Kyrkan spritputsades och fick släta omfattningar. Taket målades rött.

1960 gjordes en utvändig restaurering, då spritputsen ersattes med slätputs och fick sin röda kulör. Interiören fick sitt nuvarande utseende vid en genomgripande restaurering 1972-73, som leddes av arkitekt Jerk Alton. Vid tillfället flyttades altaret ut en bit från sydväggen och fick en ny gestaltning. Fönstret bakom altaret murades igen och det målade glasfönstret flyttades till gamla korets östra fönster. Kyrkan fick en ny bänkinredning och ogelläktaren fick en ny trappa.


KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING
Exteriören speglar främst 1900-talets tre restaureringar. Restaureringen år 1739-1740 är mest påtaglig, då tillbyggnaden i norr förlängdes. Även restaureringen 1900 syns, då det karakteristiska tornet i väster byggdes. Karaktärsskapande för exteriören är också den rödfärgade putsen som fasaderna fick år 1960.

I interiören är det restaureringen från år 1900 som främst har satt sin prägel på kyrkorummet, genom att huvudriktningen av planen då omvändes och altaret placerades i söder. Påtaglig är också kyrkorummets ovanliga rymd.
Även restaureringen år 1973, som leddes av arkitekt Jerk Alton märks, då den nya orienteringen behölls och vidareutvecklades. I interiören märks det brunmålade innertaket med synliga takstolar och pärlspontad panel, de stora ljusa fönstren, samt inte minst den fasta inredningen och inventarierna som härrör från helt olika århundraden. Dessa visar på ett påtagligt sätt kyrkans anpassning efter nya liturgiska funktioner. Dominerande i kyrkorummet är det fristående altaret som är upphöjt på en tegelplattform och som ytterligare accentueras av skulptör Erik Sands förgyllda skulptur i form av en törnekrona som svävar ovanför altaret. Altaret är ett av de tidigare i Sverige som flyttades ut från väggen för att mässan skulle kunna firas med prästen vänd mot församlingen. Övriga detaljer som tillkom vid den senaste invändiga restaureringen är mässingslampor i kyrkorummet, dörrar, läktartrappa och textilskåp.


ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö:
- Det medeltida murverket i det ursprungliga långhuset är i sig ett omistligt historiskt dokument. Detsamma gäller för kyrkans medeltida inventarier.
- Kyrkorummet är med byggnadens förändrade huvudriktning helt unik för länet.
- Den bevarade orgeln från 1840 är ovanlig i sitt utförande.
- Arkitekt Jerk Altons gestaltning av kyrkorummet 1972, en av de tidigare kyrkorna med förändrad altaruppsättning för ny gudstjänstordning.
- Det pärlspontade innertaket från 1900, ritat av arkitekt Agi Lindegren.