Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Växjö kn, VÄXJÖ 9:7 SKOGSLYCKANS KAPELL

 Anläggning - Värdering

Skogslyckans kapell
1/1/07
Motivering
Skogslyckans kyrkogård ligger norr om centrala Växjö på mark som tidigare hörde till Hovs Bondegård.
Området omgärdas av vägar, Mörners väg i norr, Allévägen i väster och Sandsbrovägen i öster. Inom
kyrkogården finns Skogslyckans kyrka, församlingshem och ekonomibyggnader för skötseln av kyrkogården.
Kyrkogården är anlagd som en skogskyrkogård med svenska blandskogsträd och har bevarat
karaktären även då bebyggelsen med tiden närmat sig. Hela området sluttar åt väster. Kyrkogården är
lummig, med träd som tall, ek, björk och gran och med stora rhododendron- och hasselbuskage. De
äldsta kvarteren som är placerade runt kyrkan har en striktare utformning med linjegravar och rygghäckar.
Mot ytterkanterna har mer av den naturliga vegetationen bibehållits med klippt gräs och gångar
mellan de sparade naturmarkspartierna.
Eftersom kyrkogården är relativt ung är det få gravrätter som har gått ut och kompletterats med nya
gravvårdar. Det innebär att kyrkogårdens kvarter visar på olika decenniers typer av gravvårdar från de
enklare strama högresta och smala gravstenarna från 1940 – 60-talen till 1970 – 90-talens låga, rektangulära
eller mer oregelbundet formade med individuellt utformade symboler. Detta går att följa i de
olika kvarteren som tagits i bruk efter hand. Särskilt intressant är att gravvårdarna ofta är försedda med
längre verser och minnesord.
Kvarteren har fått sin karaktär genom de tydliga riktlinjer som satts upp för vilken form, höjd och storlek
gravvårdarna får ha, vilken typ av växter som tillåts, rygghäckar osv. Det finns fyra olika typer av
kvarter inom kyrkogården.
1. Kvarter för kistgravar där gravstenarna står i rader längs med eller mellan rygghäckar.
2. Kvarter för kistgravar där gravstenarna är placerade i rader på klippt gräsmatta. I kvarteret växer
större löv- och barrträd.
3. Kvarter för både kistgravar och urngravar där kistgravarna är placerad likt typ 2 medan urngravarna
är placerade i bågformade rader i skogsmark.
4. Urngravskvarter där gravstenarna är placerade i bågformade rader i skogsmark.
Följande kvarter utmärker sig från de övriga:
Kvarter 8 som är kyrkogårdens äldsta kvarter. Här finns bland annat den äldsta gravstenen inom kyrkogården
utmärkt som kulturgrav.
Kvarter 14 som består av såväl kist- som urngravar där området med kistgravar är utmärkta med
hällar och urngravsområdet är markerade med mindre stående gravstenar liksom hällar.
Kvarter 19 där halva kvarteret består av barngravar med låga vita marmor- eller träkors.
Genom att följa de dokument för hur kyrkogården skall skötas och vad som tillåts inom varje kvarter
upprätthåller man i stort sett de kulturhistoriska värden som kyrkogården har.
I beskrivningarna över varje kvarter nämns ibland särkilt intressanta gravvårdar. Det är önskvärt att
dessa bedöms vid en inventering av blivande kulturgravar.
Ett antal gravvårdar är utmärkta som kulturgravar. Inventeringar av gravvårdarna bör göras regelbundet
där varje sten bedöms kulturhistoriskt, konstnärligt samt lokalhistoriskt. Särskilt intressanta
gravvårdar bör vårdas och bevaras som kulturgravar.
Gravvårdar kan med fördel återanvändas. Vid komplettering är det önskvärt att man fortsätter följa
de riktlinjer som är uppsatta för varje kvarter och att nya gravvårdar får samma storlek och gärna även
form som befintliga gravvårdar inom kvarteret. Detta för att behålla de olika kvarterens individuella
karaktär.