Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Hallsberg kn, BO 1:20 BOO KYRKA

 Anläggning - Värdering

BOO KYRKA
5/13/08
Motivering
KYRKOMILJÖN – Bo socken ligger på gränsen till Östergötland och utgörs av skogsbygd med gles jordbruksbebyggelse. Närmiljön kring kyrkan och dess kyrkogård utgörs av blandskog.

Bo kyrka är belägen på Boo fideikommiss ägor och är starkt förknippat med detta. Strax intill finns flera byggnader som ingår i Boo slottsmiljö; slott, trädgårdsmästarbostad, ladugård, fatabur, f.d. skola m.m. Slottet har anor från 1600-talet och en huvudbyggnad i nygotisk stil från 1870-talet. Boo utgör riksintresseområde för kulturmiljövården.

KYRKOANLÄGGNINGEN – Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur med två ingångar i söder. Kyrkogårdens västra del domineras av fideikommissariernas höga gravstenar och övriga familjemedlemmars nygotiska gjutjärnskors.
Ett enkelt grusgångssystem finns på kyrkogården som för övrigt är otuktad, med karaktär av äng. Under april månad är kyrkogården översållad med vildväxande påskliljor och vitsippor. Den västra delen av kyrkogården domineras av höga lärkträd planterade på 1830-talet, bl.a. en allé från sydvästra entrén fram till kyrkans huvud entré. På kyrkogården finns förutom kyrkan två vitputsade byggnader, ett gravkapell och ett bårhus/gravkapell. Den spånklädda klockstapeln är belägen på en höjd söder om kyrkogården.

KYRKAN - Kyrkan uppfördes 1733 av fältmarskalken Johan Hugo Hamilton. Det är en panelklädd vitmålad korskyrka med takryttare över korsmitten och tegelbelagda takfall. Huvudportalen är placerad i västra korsarmen, ytterligare en ingång finns i den norra. Samtliga fönster är rundbågiga.

Boo kyrka uppfördes under åren 1728-33 av fältmarskalk Hugo Johan Hamilton på Boo, som växte fram som ett större gods på 1600-talet. Kyrkan uppfördes som kapellkyrka för befolkningen i trakten som hade långt till församlingskyrkan i Svennevad. 1735 blev Bo egen församling och 1883 eget pastorat.

Kyrkan som uppfördes var en rödfärgad, knuttimrad korskyrka med spåntäckt tak och fristående klockstapel. I stort sett all inredning är från byggnadstiden, så som predikstol (troligen inköpt från en äldre kyrka), altare, altarring och bänkinredning.

1744 uppfördes ett fristående gravkapell norr om kyrkan för H J Hamiltons husföreståndarinna, fröken Sofia Wrede och hennes kammarjungfru.

1764 inköps en begagnad orgel från S:t Pers kyrka i Vadstena. Fasaden ombyggdes av orgelbyggare Gustav Lagergren från Kimstad. Samtidigt med införskaffandet av orgeln byggdes orgelläktaren i västra korsarmen.

1812 byggdes en läktare i norra korsarmen.

1833 byttes den ursprungliga altartavlan med Korsfästelsen ut mot en tavla föreställande Uppståndelsen. Övriga åtgärder under 1800-talets senare del har underhållskaraktär, bl. a. Målningsarbeten, installation av kaminer samt byte av golv och takpanel.

1929 byttes orgelverket ut mot ett nytt av E A Setterqvist & Son.

1957 skänktes den medeltida dopfunten med okänt ursprung till kyrkan.

1961 ett bårhus/kapell uppförs norr om kyrkans norra entré.

1973 belades yttertakens mittparti med kopparplåt, tidigare hade de haft målad järnplåt.

1994-96 genomgick kyrkan en ut- och invändig renovering. Utvändigt målades kyrkans fasader. Invändigt målades väggar och tak, framtogs originalfärgen på orgeln och rekonstruktionsmålades äldre färgsättningar på orgelläktarbarriären, predikstolen samt bänkardörrar och- gavlar.

1998 Kyrkan blev i fideikommissets ägor ända fram till 1998, då församlingen övertog ägandeskapet.


KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING –
Bo kyrka med omgivande kyrkogård och klockstapel utgör en sällsynt välbevarad och ålderdomlig miljö med stark anknytning till Boo fideikommiss till vilket kyrkan hörde ända till 1998. Interiören präglas av karolinertidens enkelhet med välbevarad inredning och inventarier från framförallt 1700-talet. Bygdens sociala differentiering är tydligt avläsbar i bänkdelningssystemet med herrskapsbänkar i de främsta bänkraderna och enklare bänkar längre bak i korsarmarna samt på norra läktaren. Ovanlig är den inbyggda herrskapsläktaren ovanför sakristian i östra korsarmen. Kyrkan har ingen elektrisk belysning eller fast värmesystem.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:

- Kyrkan med sin miljö kan på grund av sin ålderdomliga helhetskaraktär räknas till ett nationellt omistligt kulturarv, som är så ömtåligt att endast varsamma underhålls- och konserveringsåtgärder är tänkbara.

- Kyrkans ursprungliga bänkinredning som tydligt speglar de sociala skillnaderna med rymliga herrskapsbänkar längst fram och enklare bänkar för torpare, pigor och drängar längre bak.

- Kyrkogården med sina höga bautastensliknande gravstenar över fideikommissarier till Boo slott, sina gjutjärnskors, sina höga gamla lärkträd samt sina otuktade ängslika grönytor med vildväxande påskliljor är unik i landet.