Stäng fönster Varberg kn, TORPA 23:1 TORPA KYRKA
Anläggning - Värdering
| TORPA KYRKA | |
| 1/26/07 |
| Motivering |
|---|
|
TORPA KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats i Torpa, ca en mil nordost om Varberg. Kyrkan ligger höglänt på dalgångssidan i anslutning till bebyggelsen. Kyrkans omgivningar utgörs av åsryggar och betesmarker och rikliga förhistoriska gravlämningar. Norr om kyrkan ligger församlingshemmet (1996) och en mindre förrådsbyggnad. Kyrkogården kringgärdas av en stenmur avtäckt med äldre gravhällar och flata stenar. Muren kantas av trädrader och genombryts av smidesgrindar. Ett par minnesstenar från 1700-talet står invid muren i nordost. I anslutning till den norra muröppningen finns ett bårhus, delvis i souterräng, med fasader av grönmålad betong och plant grästäckt tak. Kyrkogården är gräsbevuxen och senare utvidgad, och denna del kringgärdas av en stenmur, trästaket samt häckplantering. Kyrkan är medeltida och en av de bäst bevarade i Göteborgs stift. Kyrkan är uppförd av tegel, vilket är ovanligt i Halland. Kyrkan har bevarat sina ursprungliga mursträckningar och utgörs av ett rektangulärt långhus med smalare rakt avslutat kor åt väster. Långhuset förlängdes redan under senmedeltiden och då tillkom också vapenhuset i söder, som utgör kyrkans huvudingång. På kyrkans västgavel finns sparsam tegelornering. Murarna genombryts av ett fåtal fönsteröppningar i väster och söder. Trätornet, som ovanligt nog står i öster, vidbyggdes omkring 1770 och en flack huv med lanternin och kort spira. Kyrkan är utvändigt vitputsad och det brädfodrade tornet är vitmålat. Långhus, kor och vapenhus täcks av separata sadeltak med tegeltäckning och tornspiran är spåntäckt. I samband med att tornets bottenvåning inreddes som sakristia 1966-67 öppnades ett fönster i koret bakom altaret in mot tornet. Öppningen i detta korfönster stängdes senare igen av ett tunt murverk, som idag är ersatt av fönsterglas. Exteriören präglas av medeltiden och 1700-talet. I tornet hänger en klocka från 1595. Kyrkans välbevarade interiör präglas främst av 1600- och 1700-talen. Altaruppsatsen och predikstolen är barockarbeten från 1600-talets förra hälft. Kyrkans trätunnvalv försågs med målningar av Detlef Ross (1760) och Jacob Magnus Hultgren (1788), därefter aldrig övermålade. Kring triumfbågen finns målningar med draperi- och bladmotiv från samma tid. Ett dominerande inslag i kyrkorummet är de läktare som både finns i väster och längs hela norra långsidan, uppförda omkring 1780, med 25 bildfält som framtogs 1983-84. Även den slutna bänkinredningen härrör från 1700-talet, vilken ommålades 1983-84 i syfte att återskapa den troligen ursprungliga 1700-talsfärgsättningen. Golven i långhus och kor utgörs av grå och röda kalkstensplattor i rutmönster och härrör troligen från 1700-talet. Dopfuntens medeltida granitcuppa (1300-tal) står på en senare tillkommen fot. Orgeln med fasad är från senare delen av 1900-talet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, trädrader och äldre gravstenar. - Det mycket välbevarade medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Den välbevarade exteriören och interiören. - Det invändiga arkitekturbundna måleriet. - Läktarna och bänkinredningen. - Äldre inredning och inventarier. - Den medeltida dopfunten. |
