Stäng fönster Kalmar kn, HALLTORP 2:9 M.FL. HALLTORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HALLTORPS KYRKA | |
| 9/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter A och B Den södra delen av kyrkogården har efter arkeologiska undersökningar visat sig använts för begravningar sedan medeltiden. Spår finns idag bevarade från 1800-talets andra hälft och framåt. Det äldsta skiktet består av några enstaka gravvårdar som berättar att området under flera decennier brukats för familjegravar/köpegravar. Under lång tid bestod hela området av grusgravar, många av dem med gravkullar av murgröna. En grusbelagd grav med murgrönekullar berättar nu denna historia tillsammans med bevarade fotografier. Kvarteret har brukats under en lång tid, vilket betyder att området rymmer gravvårdar från 1870-talet och fram till 2000-talet. Störst antal finns idag från 1930-50-talen. Många av gravplatserna har använts av samma familj under mycket lång tid. I det fortsatta brukandet av kvarteren bör man beakta att gravvårdar från alla olika tidsperioder långsiktigt bevaras på plats. Vårdarna av gjutjärn ska föras in på församlingens inventarieförteckning och då gravrätten gått ut vårdas av församlingen. För karaktären av kvarteret är det också viktigt att höga, äldre gravvårdarna i största möjligaste mån får stå kvar på plats. Gravvårdar kan också återanvändas genom att man vänder på dem och gör ny inskription på den forna baksidan. Kvarter C och D Kvarteren har brukats kontinuerligt sedan början av 1900-talet och äldre vårdar har plockats bort och nya har tillkommit vilket ger en blandning där gammalt och nytt möts. Främst präglas kvarteren av familjegravvårdar från 1940-1960-talet. Kvarteret har under en period använts till att begrava i allmänna linjen. Precis öster om kyrkan är tre av Halltorps före detta kyrkoherdar. De äldre kvarvarande gravvårdarna från 1900-talets första decennier samt linjegravvårdarna berättar kvarterets historia. Kvarter E (nr 657-848 på gravkartan) Kvarteret har brukats under en lång tid vilket ger en blandning av gravvårdar där gammalt och nytt möts. Ett stort antal vårdar från 1800-talet finns fortfarande i kvarteret. Kvarteret utgjorde under första hälften av 1900-talet ett grusgravsområde men såddes igen under 1950- 70-talet. De spår som finns kvar i form av de två grusgravarna med staket bör sparas som en länk till en äldre begravningstradition. Vårdarna från 1800-talets mitt samt vårdarna och staketen av smides- och gjutjärn skall föras in på församlingens inventarieförteckning och vårdas av församlingen i de fall då gravrätten upphört. Nya kyrkogården Nya kyrkogården tillkom vid utvidgningen av kyrkogården 1966 och är tidstypisk för tiden från 1950-talet och framåt med sin enhetliga karaktär. Vårdarna är låga och stående. De är placerade i ryggställda rader. Inom området finns även en urnlund. I det fortsatta bruket av området bör den plan som finns för områdets utformning följas. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Halltorps kyrka och kyrkogård ligger vackert i odlingslandskapet med närheten till Halltorpsån och i traditionspräglad miljö med klockstapel och stiglucka. Vallmur och bevarade äldre träd hör också till den sammantaget värdefulla kulturmiljön. På Halltorps kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden men kyrkogården präglas idag av de stora förändringar som gjorts under 1900-talets sista decennier. Länge utgjordes hela kyrkogården av ytan runt om kyrkan. En större utvidgning utfördes i norr på 1960-talet och kyrkogårdsytan har på så vis nästan fördubblats under 1900-talet. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt, men är främst en produkt av 1900-talets användning. De grusgravsområden som fanns åtminstone under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier såddes igen på 1960- och 70-talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort, liksom det tidigare så vanliga murgrönskullarna. Spår av denna förändring kan anas men endast två gravplatser, på norra sidan, har fortfarande smides/gjutjärnsstaket och grusade gravplatser. Den ena har även gravkullarna av murgröna kvar. På södra sidan finns en grusad gravplats med gravkullar av murgröna bevarad. Dessa spår utgör en länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria och bör bevars. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. På Halltorps kyrkogård är lantbrukare den vanligaste titeln. Andra som förekommer såsom kyrkvärden, åldermannen, missionären, virkeshandlaren, trotjänarinnan, skeppstimmermannen, rättaren, major, kapten och stadsnotarien vittnar alla om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdar. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem. Antalet gravstenar från 1800-talet och det tidiga 1900-talet är relativt många. Samtliga vårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Här gäller det framförallt de två kalkstensvårdarna. Även gjutjärnsvårdarna och smides/gjutjärnsstaketet ska föras in på inventarieförteckningen och vårdas såsom kyrkliga inventarier. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Halltorp kyrka utgör tillsammans med kyrkogården, vallmuren, klockstapel och stiglucka centrum i en kyrklig kulturmiljö med rötter i medeltiden. • På Halltorp gamla kyrkogård finns flera äldre gravvårdar av olika material och utförande som ger en god överblick över utformningen av gravvårdar från slutet av 1800-talet fram till idag. |
