Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kalmar kn, HALLTORP 2:9 M.FL. HALLTORPS KYRKA

 Anläggning - Värdering

HALLTORPS KYRKA
9/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden

Kvarter A och B
Den södra delen av kyrkogården har efter arkeologiska undersökningar visat sig använts för
begravningar sedan medeltiden. Spår finns idag bevarade från 1800-talets andra hälft och
framåt. Det äldsta skiktet består av några enstaka gravvårdar som berättar att området under
flera decennier brukats för familjegravar/köpegravar. Under lång tid bestod hela området av
grusgravar, många av dem med gravkullar av murgröna. En grusbelagd grav med
murgrönekullar berättar nu denna historia tillsammans med bevarade fotografier.
Kvarteret har brukats under en lång tid, vilket betyder att området rymmer gravvårdar från
1870-talet och fram till 2000-talet. Störst antal finns idag från 1930-50-talen. Många av
gravplatserna har använts av samma familj under mycket lång tid. I det fortsatta brukandet av
kvarteren bör man beakta att gravvårdar från alla olika tidsperioder långsiktigt bevaras på
plats. Vårdarna av gjutjärn ska föras in på församlingens inventarieförteckning och då
gravrätten gått ut vårdas av församlingen. För karaktären av kvarteret är det också viktigt att
höga, äldre gravvårdarna i största möjligaste mån får stå kvar på plats. Gravvårdar kan också
återanvändas genom att man vänder på dem och gör ny inskription på den forna baksidan.


Kvarter C och D
Kvarteren har brukats kontinuerligt sedan början av 1900-talet och äldre vårdar har plockats
bort och nya har tillkommit vilket ger en blandning där gammalt och nytt möts. Främst
präglas kvarteren av familjegravvårdar från 1940-1960-talet. Kvarteret har under en period
använts till att begrava i allmänna linjen. Precis öster om kyrkan är tre av Halltorps före detta
kyrkoherdar. De äldre kvarvarande gravvårdarna från 1900-talets första decennier samt
linjegravvårdarna berättar kvarterets historia.


Kvarter E (nr 657-848 på gravkartan)
Kvarteret har brukats under en lång tid vilket ger en blandning av gravvårdar där gammalt och
nytt möts. Ett stort antal vårdar från 1800-talet finns fortfarande i kvarteret. Kvarteret
utgjorde under första hälften av 1900-talet ett grusgravsområde men såddes igen under 1950-
70-talet. De spår som finns kvar i form av de två grusgravarna med staket bör sparas som en
länk till en äldre begravningstradition. Vårdarna från 1800-talets mitt samt vårdarna och
staketen av smides- och gjutjärn skall föras in på församlingens inventarieförteckning och
vårdas av församlingen i de fall då gravrätten upphört.


Nya kyrkogården
Nya kyrkogården tillkom vid utvidgningen av kyrkogården 1966 och är tidstypisk för tiden
från 1950-talet och framåt med sin enhetliga karaktär. Vårdarna är låga och stående. De är
placerade i ryggställda rader. Inom området finns även en urnlund. I det fortsatta bruket av
området bör den plan som finns för områdets utformning följas.



KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
Halltorps kyrka och kyrkogård ligger vackert i odlingslandskapet med närheten till
Halltorpsån och i traditionspräglad miljö med klockstapel och stiglucka. Vallmur och
bevarade äldre träd hör också till den sammantaget värdefulla kulturmiljön.

På Halltorps kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden men kyrkogården präglas
idag av de stora förändringar som gjorts under 1900-talets sista decennier. Länge utgjordes
hela kyrkogården av ytan runt om kyrkan. En större utvidgning utfördes i norr på 1960-talet
och kyrkogårdsytan har på så vis nästan fördubblats under 1900-talet. Kyrkogården rymmer
idag spår från 1800-talets mitt och framåt, men är främst en produkt av 1900-talets
användning. De grusgravsområden som fanns åtminstone under sent 1800-tal och 1900-talets
första decennier såddes igen på 1960- och 70-talen. Då togs också omgärdningar i form av
stenramar, häckar och staket bort, liksom det tidigare så vanliga murgrönskullarna. Spår av
denna förändring kan anas men endast två gravplatser, på norra sidan, har fortfarande
smides/gjutjärnsstaket och grusade gravplatser. Den ena har även gravkullarna av murgröna
kvar. På södra sidan finns en grusad gravplats med gravkullar av murgröna bevarad. Dessa
spår utgör en länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria och bör bevars.

En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner,
synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om
skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om
person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. På
Halltorps kyrkogård är lantbrukare den vanligaste titeln. Andra som förekommer såsom
kyrkvärden, åldermannen, missionären, virkeshandlaren, trotjänarinnan,
skeppstimmermannen, rättaren, major, kapten och stadsnotarien vittnar alla om kunskap,
näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gård- eller bynamn finns angivet på
majoriteten av vårdar. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala
om vilken del av socknen man kallat sitt hem. Antalet gravstenar från 1800-talet och det
tidiga 1900-talet är relativt många. Samtliga vårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in
på församlingens inventarieförteckning. Här gäller det framförallt de två kalkstensvårdarna.
Även gjutjärnsvårdarna och smides/gjutjärnsstaketet ska föras in på inventarieförteckningen
och vårdas såsom kyrkliga inventarier.


På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och
får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam
på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika
tider.

Sammanfattningsvis:
• Halltorp kyrka utgör tillsammans med kyrkogården, vallmuren, klockstapel och
stiglucka centrum i en kyrklig kulturmiljö med rötter i medeltiden.
• På Halltorp gamla kyrkogård finns flera äldre gravvårdar av olika material och
utförande som ger en god överblick över utformningen av gravvårdar från slutet av
1800-talet fram till idag.