Stäng fönster Emmaboda kn, VISSEFJÄRDA KYRKA 1:2 VISSEFJÄRDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Vissefjärda Kyrka, VISSEFJÄRDA KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Gamla kyrkogården Gamla kyrkogården har idag karaktären av en park. En viktig del av platsen är ingången till kyrkogården i öster och den gång som går norr om kyrkan vidare västrut genom den nya kyrkogården. Här gick tidigare landsvägen förbi kyrkan. Denna linje markerar gränsen för den allra äldsta kyrkogårdens utsträckning i norr och blir därmed en viktig länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria. De gravvårdar som finns utspridda ger platsen ytterligare dignitet. Samtliga gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde genom sin utformning, material, ålder eller personhistoria. Att flertalet av vårdarna står på sina ursprungliga platser förstärker ytterligare deras kulturhistoriska värde. Samtliga äldre gravvårdar bör införas på församlingens inventarieförteckning och vårdas såsom kyrkliga inventarier. Kvarter III-VII Vem som ursprungligen ritade den nya kyrkogården i Vissefjärda är inte känt men platsen bär flera för sin tid typiska anläggningsdrag. De två huvudgångarna är betonade med hjälp av lindalléer och gravkvarteren är tydligt avskilda från varandra. Köpta gravplatser ligger i en ram runt kvarteren och linjegravsområden i dess mitt på ett sätt som var vanligt vid 1900- talets början. Trots att kvarteren lagts om under 1970-80-talen kan denna äldre, ursprungliga anläggningsformen ännu tydligt avläsas. I västra delen av kvarter VII finns delar av ett äldre linjegravsområde bevarat. Lindalléerna och lindarna i kyrkogårdens omgärdning ger Vissefjärda kyrkogård karaktären av en stadskyrkogård. Ett nära exempel är Södra kyrkogården i Kalmar som anlades på 1860-talet. Blandningen av gravvårdar speglar hur synen på gravvårdarna och gravplatsernas utformning förändrats under 1900-talet. Denna blandning av stilar bidrar till områdets karaktär. Hos enskilda gravvårdar finns flera värden att värna. Det kan gälla stilhistoria, person- och lokalhistoria eller socialhistoria. Enskilda gravvårdar utgör också avgörande länkar till områdets utveckling genom dina dateringar. Det gäller främst de äldsta vårdarna från slutet av 1800-talet men också gravvårdar som utgör startpunkten för en förändring i en del av området. Gravvårdar av gjutjärn, staket av gjutjärn eller smide ska införas på församlingens inventarieförteckning. Kvarter I, II, VIII och IX Området anlades i en tid när rationellt tänkande och effektivt utnyttjande av marken hade slagit igenom som bärande tanke bakom kyrkogårdarnas arkitektur. Det vi ser är folkhemsidealet överfört till kyrkogården. Området är enhetligt, gravvårdarna låga och saknar påkostade utsmyckningar. Det stycke mark som ingår i gravplatsen har dolts i gräsmattan och utmärks inte. De äldsta gravvårdarna är linjegravvårdar i kvarter II. Möjligheten att få en gratis gravplats inom kyrkogården fanns kvar tillmitten av 1900-talet, men området utmärker sig inte. Genom kvarterets enhetliga utseende med ryggställda rader och häckar av avenbok emellan döljs skillnader i gravvårdarnas utformning. Folkhemmets ideal om all människors lika värde förenas här med religionens budskap om allas lika värde inför döden. Tillsammans med kyrkogårdens övriga delar ger området en bild av hur synen på kyrkogårdens utformning förändrats under 1900-talet. I det fortsatta bruket av området är det viktigt att bevara områdets karaktär. Hos de enskilda gravvårdarna finns främst stilhistoriska och personhistoriska värden att värna. Kvarter X-XII Kvarteren X-XII som tillkom 1989 utgör ytterligare en viktig del av kyrkogårdsanläggningens utvecklingshistoria under 1900-talet. Här har en friare utformning som mer styrs av personliga önskemål och anpassning till naturliga förutsättningar blivit tydliga. Även detta är ett utslag av tidsandan som idag betonar individens rätt. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Vissefjärda kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om personoch/ eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och yrkestitlar. De olika yrkestitlarna vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Vissefjärda kyrkogård har sina rötter i medeltiden. Den äldsta kyrkogården låg söder om kyrkan vid stranden av Kyrksjön. En utvidgning av denna kyrkogård är känd. Utvidgningen gjordes norr om kyrkan och var klar 1839. På 1880-talet förbjöds begravningar inom den gamla kyrkogården och en ny kyrkogård anlades. Vissefjärda kyrkogård har utvidgats vid ytterligare tre tillfällen nämligen 1944, 1954 och 1989. Varje ny del av kyrkogården har präglats av de stilideal som varit rådande då den tillkom. Kyrkogården från 1880-talet är strikt ordnad med väl avgränsade gångar, alléer samt separata områden för köpta och allmänna gravplatser. De båda delarna från 1944 och 1954 har gravvårdarna ordnade i strikta rader. I en del fall har rygghäckar av avenbok planterats mellan raderna med gravvårdar. En friare utformning har området som tillkom 1989. Här har ytorna med gravplatser passats in i den naturliga topografin. Kyrkogården har brukats under lång tid vilket gör att här finns flera olika typer av gravvårdar som varit vanliga på våra kyrkogårdar från slutet av 1800-talet och fram till idag. I de äldre kvarteren utmärker sig de höga påkostade gravvårdarna av vilka många är omgärdade och gravplatserna belagda med grus. Att omgärda gravplatser och belägga dem med grus var tidigare vanligt på våra kyrkogårdar men på Vissefjärda är ovanligt stora sammanhängande grusytor bevarade. Omgärdade och grusbelagda gravplatser bör därför bevaras. Smidesstaket, gjutjärnsstaket och gravvårdar av gjutjärn och smide samt gravvårdar från mitten av 1800- talet eller äldre ska införas på församlingens inventarieförteckning och vårdas av församlingen. I anslutning till kyrkan finns flera byggnader som berättar om platsens betydelse som centrum för administration och service i socknen. Än idag är denna miljö väl sammanhållen. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är kyrkan, klockstapeln, trädkransen, kyrkogårdsmuren och grusgångarna liksom närliggande bebyggelse som prästgården och kyrkstallarna. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens tydliga pedagogiska struktur som genom sina olika tidsskikt som inte bara speglar olika skeden i Vissefjärda kyrkogårds utveckling utan också kyrkogårdarnas utvecklingshistoria i allmänhet. • Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Vissefjärdas historia. • Kyrkan, kyrkogården, klockstapeln och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsen betydelse som kyrkligt och administrativt centrum i bygden. |
