Stäng fönster Alvesta kn, VISLANDA KYRKA 1:1 VISLANDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| VISLANDA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A och B Kvarteret ger ett blandat intryck med gravvårdar från en längre tidsperiod och då gravvårdarna är placerade i rader utan rygghäckar blir blandningen mer tydlig. Här finns gravvårdar av såväl olika material som form. Ett lokalhistoriskt värde finns genom titlarna och orterna som är mycket vanliga. Enstaka gravvårdar med lokalhistoriskt och kulturhistoriskt värde bör bevaras såsom den formad som en trädstam och järnkorsen. Kvarteret ger i övrigt möjlighet till kompletteringar eller återanvändning av befintliga gravvårdar när gravrätter går ut. Kvarter C Kvarterets karaktär präglas av den grå/svarta färgskalan som ger området ett enhetligt utseende. Vid eventuella kompletteringar bör det ske i samma färgskala. Kvarter D och E Kvarter D och E har ett högt kulturhistorisk värde genom att de oregelbundet placerade äldre gravplatserna bevarats varav några är grustäckta och omgärdade med stenramar eller häckar. Orter och titlar är vanligt förekommande på gravstenarna. Detta sammantaget ger oss en möjlighet till att visuellt uppleva det tidiga 1900-talets gravskick för de högre samhällsskikten i en mindre järnvägsort. Det är av stor vikt att grustäckta gravplatser omgärdade med stenramar, kedjor eller häckar bevaras och underhålls. Kvarter F Kvarter F har såväl ett kulturhistoriskt värde som lokalhistoriskt. Gravplatserna som är täckta med grus och omramade med stenramar, monumentala gravvårdar, oregelbundet placerade gravplatser visar på ett gravskick som var vanligt från 1800-talets slut ända in på 1950-talet. Lokalhistoriskt liksom konstnärligt värde har gravvårdarna över två generationers kopparslagare. Det är önskvärt att gravplatser täckta med grus och omramade med stenramar bevaras och underhålls liksom äldre gravvårdar samt de som är resta över två generationers kopparslagare. Kvarter G Kvarteret har en särskild form och är intressant genom att man här kan följa familjegravens utformning under några årtionden under 1900-talets mitt. Kvarteret bör även i framtiden användas för familjegravar önskvärt är att äldre gravvårdar återanvänds. Kvarter H Ett från tiden välbevarat kvarter såväl till sin form med längs rygghäckar placerade gravvårdar och genom det stora antalet gravstenar som är bevarade. Här finns även den första gravsten som restes inom denna 1929 nyanlagda del av kyrkogården. För att bevara kvarterens karaktär är det viktigt att rygghäckar bibehålls och att eventuella nya gravvårdar hålls i samma låga höjd som övriga gravvårdar inom kvarteret. Kvarter J Ett från tiden välbevarat kvarter såväl till sin form med längs rygghäckar placerade gravvårdar och genom det stora antalet gravstenar som är bevarade. För att bevara kvarterens karaktär är det viktigt att rygghäckar med sin speciella form bibehålls och att eventuella nya gravvårdar hålls i samma låga höjd som övriga gravvårdar inom kvarteret. I övrigt är kvarteret relativt okänsligt för nytillskott. Kvarter M och R En för det sena 1900-talet tidstypisk utformning av en skogskyrkogård med oregelbundet placerade rader av gravvårdar. Kvarter U Ett för det sena 1900-talet tidstypisk utformning av ett kvarter för urngravar. Kvarteret följer skogskantens oregelbundna form och sluter an mot i området bevarade stenar och träd. Sammanfattning Vislanda kyrkogård består av tre olika delar, den äldsta som är placerad runt omkring kyrkan, en del norr om denna som anlades på 1930-talet och en öster om de båda som anlades på slutet av 1990-talet. Den äldsta delen har förändrats sedan kyrkan byggdes på slutet av 1700-talet men i dess södra del finns spår av det tidiga 1900-talets gravskick kvar. Vislanda kyrkogård kan därför visa flera steg inom en landsortskyrkogårds utveckling. Här finns såväl det tidiga 1900-talets kyrkogård med oregelbundet placerade gravplatser. Ett antal har kvar sin grustäckta yta omgärdad av en stenram. Inom denna del är de mer monumentala gravvårdarna resta över samhällets högre skikt. Gravvårdarna över samhällets övriga invånare från denna tid var ofta enkla träkors vilka idag är borta. Den norra delen av kyrkogården som anlades på 1930-talet visar gravplatser placerade i räta rader längs med rygghäckar och gravvårdar som varit vanliga från 1930-talet fram till 1990-talet. Slutligen så finns skogskyrkogården som anlades på 1990-talets slut med urnlund, minneslund och kistgravplatser allt placerat i ett naturligt skogsparti. |
