Stäng fönster Växjö kn, ANEBODA 1:66 ANEBODA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ANEBODA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter B Kvarteret är till sin karaktär homogent med låga rektangulära vårdar i grå och röd granit. Nytillskott bör såväl i sin utformning som vid valet av stenmaterial ansluta sig till detta. Kvarter C Gravvårdarna i kvarter C är av en skiftande karaktär med allt från smala högresta diabasstenar, sluttande hällar till låga rektangulära stenar av yngre datum. Denna blandade karaktär gör kvarteret mindre känsligt för nytillskott. Dessa bör dock i utformning och material ansluta sig till intilliggande vårdar samt vara utförda i den grå-svarta färgskala vilken stenarna i kvarteret tydligt uppvisar. Bland kvarterets gravvårdar finns stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde varför de bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut. Det är även angeläget att kvarterets enda kvarvarande grusgrav bevaras då få rester av detta äldre gravskick kvarstår på kyrkogården idag. Kvarter D I likhet med kvarter C är gravvårdarna i kvarter D av skiftande karaktär dock med färre inslag av högresta stenar. Nytillskott bör i sin form samt i valet av material ansluta sig till intilliggande stenars karaktär. Bland kvarterets gravvårdar finns gravstenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde varför de bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut alternativt återanvändas. Kvarter E Ett homogent kvarter där nytillskott i val av material och form bör ansluta sig till den rådande karaktären. De båda ringkorsen i kvarterets sydvästra hörn bör med anledning av sin unicitet bevaras även efter gravrätten löpt ut. Kvarter F Den skiftande karaktären på kvarterets gravvårdar gör det mindre känsligt för nytillskott. Dock bör nytillskott på kvarterets övre del tydligt underordna sig de befintliga och kan med fördel utgöras av mindre liggande hällar. På den lägre belägna delen av kvarteret bör nya stenar med en friare utformning undvikas och anpassning ske till intilliggande stenars karaktär. Bland kvarterets gravvårdar, framförallt familjegravvårdarna, finns gravstenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde varför de bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut alternativt återanvändas. Kvarter G Ett homogent kvarter i lågt hållen skala vilket får anses vara relativt okänsligt för nytillskott så länge dessa i sin karaktär ansluter sig väl till befintliga vårdar. Vårdar med påkostad dekor samt gravvårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde förekommer varför dessa bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut alternativt återanvändas. Kvarter H I kvarteret är det ett stort antal vårdar som utmärker sig antingen genom sin ålder eller sin utformning. Exempel på detta utgör den högresta trädstammen huggen i grå granit, de högresta obeliskerna i diabas, sex stycken ålderdomliga resta naturstenar, tre välarbetade smideskors samt några gjutjärnskors. Nytillskott i kvarteret bör tydligt underordna sig befintliga gravvårdars karaktär. Återanvändning av befintliga gravvårdar rekommenderas. När gravrätten löper ut bör gravvårdar från tiden före 1850 til�- låtas att stå kvar på sin ursprungliga plats samt uppföras på inventarieförteckningen och fortsatt vårdas av församlingen. Det är vidare angeläget att man bevarar vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde. Ett tillvägagångssätt för att bevara dessa på sin ursprungliga plats i kvarteret kan vara att endast upplåta gravplatsen under förutsättningen att den gamla gravvården återanvänds. Kvarter I Gravvårdarna i kvarter I är uteslutande utförda i diabas och grå granit. Nytillskott bör därför ansluta sig till denna färgskala. Befintliga äldre vårdar bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret även sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Bland de vårdar vilka särskilt bidrar till kvarterets karaktär hör den bevarade grusgraven, samt ett antal högresta vårdar från tiden strax före och efter sekelskiftet 1900. Kvarter L – M Ett homogent kvarter i lågt hållen skala vilket får anses vara relativt okänsligt för nytillskott så länge dessa i sin karaktär ansluter sig väl till befintliga vårdar. Vårdar med påkostad dekor samt gravvårdar som anger den dödes yrkestitel är kulturhistoriskt intressanta då dessa berättar om invånarna i socknen och vilka näringar samt yrken m.m. som funnits. Kvarter N Det stora flertalet av kvarterets gravvårdar är utförda i diabas samt grå granit och präglas därför av en tydlig färgskala i grått och svart vilken bör anammas vid nytillskott. I sin utformning bör nya gravvårdar anpassa sig till karaktären hos intilliggande stenar. De vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret då gravrätten löper ut, alternativt återanvändas. Det är även angeläget att kvarterets enda kvarvarande grusgrav bevaras då få rester av detta äldre gravskick kvarstår på kyrkogården idag. Kvarter O Kvarteret har en tydlig färgskala i grått och svart vilken bör anammas vid nytillskott. I sin utformning bör nya gravvårdar anpassa sig till karaktären hos intilliggande stenar. Äldre såväl som yngre vårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret då gravrätten löper ut, alternativt återanvändas. Kvarter P – R Karaktären på gravvårdarna i kvarter P – R är homogen med nästan uteslutande låga rektangulära vårdar. Nytillskott bör i material och utformning anpassa sig till redan befintliga stenar samt till kvarterets lågt hållna skala. Kvarter S – T Karaktären på gravvårdarna i kvarter S – T är homogen med nästan uteslutande låga rektangulära vårdar. Nytillskott bör i material och utformning anpassa sig till redan befintliga stenar samt till kvarterets lågt hållna skala. Sammanfattande bedömning och karaktär Aneboda kyrka vilken uppfördes mellan åren 1896-99 är vackert belägen invid sjön Stråkens strand. Kyrkogården, vilken utvidgats vid ett flertal tillfällen, omgärdas av en naturstenmur. Karaktären på denna skiftar dock på kyrkogårdens olika delar. De två ingångar som brukas är båda placerade i den östra muren. Aneboda kyrkogård är väldigt stor till ytan och det råder idag definitivt ingen platsbrist. I kyrkogårdens kvarter finns gravvårdar av väldigt skiftande karaktär där de äldsta stenarna härrör från 1700-talets mitt. Dessa är belägna i kvarter H vilket också är kyrkogårdens äldsta kvarter. Kvarter A i kyrkogårdens västra del ingår i den senast utvidgade delen och står fortfarande obrukat. Kvarter B är till sin karaktär mycket homogent med låga rektangulära vårdar i grå och röd granit av yngre datum varför det är angeläget att nytillskott anpassas till denna karaktär. Kvarteren C – E är belägna invid den norra kyrkogårdsmuren med gravvårdar av skiftande karaktär med allt från smala högresta diabasstenar, sluttande hällar till låga rektangulära stenar av yngre datum. Ett flertal av dessa stenar uppvisar hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden vilka är av betydande kulturhistoriskt värde varför de bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut alternativt återanvändas. Gravvårdarna i kvarter F är av skiftande karaktär. Nytillskott i kvarteret bör anpassas till intilliggande stenars karaktär. Kvarter G är av en homogen karaktär med lågt hållen skala. Kvarteret får anses vara relativt okänsligt för nytillskott så länge dessa i sin karaktär ansluter sig väl till befintliga vårdar. I kvarteret H är det ett stort antal vårdar som utmärker sig antingen genom sin ålder eller genom sin utformning. Nytillskott i kvarteret bör tydligt underordna sig befintliga gravvårdars karaktär och en återanvändning av befintliga gravvårdar är att rekommendera. När gravrätten löper ut bör gravvårdar från tiden före 1850 tillåtas att stå kvar på sin ursprungliga plats samt uppföras på inventarieförteckningen och fortsatt vårdas av församlingen En gemensam rekommendation för kvarteren F – H är att vårdar med påkostad dekor samt gravvårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta betydande kulturhistoriska värden bör få stå kvar i kvarteret även efter att gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Gravvårdarna i kvarter I är uteslutande utförda i diabas och grå granit varför nytillskott bör utföras i denna färgskala. Äldre vårdar bör i möjligaste mån bevaras i kvarteret även sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Karaktären på stenarna i kvarteren L – M är homogen samt hållen i en låg skala och får anses vara relativt okänsligt för nytillskott så länge dessa i sin karaktär ansluter sig väl till befintliga vårdar. Gravstenarna i kvarteren N – O präglas av en färgskala i grått och svart vilken bör anammas vid nytillskott. I sin utformning bör nya gravvårdar anpassa sig till karaktären hos intilliggande stenar. Karaktären på gravvårdarna i kvarter P – T är homogen med nästan uteslutande låga rektangulära vårdar. Nytillskott bör i material och utformning anpassa sig till redan befintliga stenar samt till kvarterets lågt hållna skala. Generellt för kyrkogårdens samtliga kvarter gäller att gravvårdar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden kan anses besitta ett betydande kulturhistoriskt värde i möjligaste mån bör bevaras i kvarteret sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Det är även angeläget att kvarterets kvarvarande grusgravar bevaras då endast fragment av detta, i äldre tider vanligt förekommande, gravskick kvarstår på kyrkogården idag. |
