Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vetlanda kn, NÄSBY 12:1 NÄSBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

NÄSBY KYRKA
1/1/07
Motivering
Kvarter A och B är typiska gamla köpegravskvarter med statusfyllt
läge invid kyrkan. Om kvarterens höga status vittnar fl era godsägaroch
två komministergravar. Ett rikt bestånd av påkostade gravvårdar
från förra sekelskiftet ger kvarteren deras karaktär och står för de
främsta kulturhistoriska värdena. Av det tidiga 1900-talets kyrkogårdsideal
med grusbäddar kvarstår bara ett exempel, förvisso av
pedagogiskt intresse. Mångfalden av titlar speglar socknens historia
och bl.a. den betydelse de många godsen haft. Ett särskilt högt kulturhistoriskt
värde har de båda, sekundärt placerade, handhuggna
1700-talsvårdarna, vilka representerar lokal gravkonst innan industrialismen.

Kvarter C och D är av typiskt efterkrigstida karaktär med rader av
låga vårdar i gräsmatta, en vanlig företeelse på svenska kyrkogårdar.
Ett fåtal resliga vårdar från förra sekelskiftet ger ett historiskt djup
åt kvarterens södra del. Det är hos dessa och i vårdar med titel som
det kulturhistoriska värdet ligger. Eventuellt kan kvarterens norra
del ha ett förfl utet som allmän linje.

kyrkogården
som helhet
Näsby kyrkogård har liksom kyrkan medeltida ursprung. Den rektangulära
kyrkogården är utvidgad åt väster på 1900-talet med ett
lägre liggande, för gravsättningar ännu outnyttjat parti. Kallmurar
omger kyrkogården och en trädkrans defi nierar dess ursprungliga
del. Dessa element i kombination med grusgångar och smidesgrind
ger intrycket av en traditionell landsbygdskyrkogård. Kyrkan har
ett påtagligt krönläge i nordost.
Kyrkogården präglas av det sena 1900-talets omläggning från
gruskvarter till lättskötta gräskvarter, en vanlig och ofta utslätande
utveckling på länets landsbygdskyrkogårdar. Kvarteren öster och
söder om kyrkan har dock kvar mycket av sin karaktär från förra
sekelskiftet genom ett rikt gravvårdsbestånd från denna tid. Det rör
sig om gamla köpegravskvarter med som regel resliga granitvårdar.
Den enda grusbädd som bevarats får ses som pedagogiskt intressant.
Kvarteren har haft hög status, här ligger komministrar och
fl era godsägare, vilket i sin tur vittnar om de många gamla säterierna
i socknen. Kvarteren väster om kyrkan har en efterkrigstida
prägel genom sina rader av låga, enkla vårdar i gräsmatta, en vanlig
företeelse på svenska kyrkogårdar. Ett fåtal äldre vårdar står där för
historiskt djup. En liten, efter terrängen anpassad, minneslund är
arrangerad sydväst om kyrktornet. Kyrkogårdens äldsta vårdar är två
handhuggna 1700-talsstenar med sekundär placering. Dessa berättar
om den hantverksmässiga gravkonsten innan industrialismen. Den
västra utvidgningen är en stor gräsyta som nyttjas för friluftsgudstjänster,
i vilket syfte ett träkors uppsattes 2005.
Kyrkogårdar rymmer information om personer, gårdsnamn och
försvunna yrken. Person- och lokalhistoriska värden är knutna till
vårdar med titel, vilka speglar socknens historia. På en kyrkogård
är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock
viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på
att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika
tider finns representerade.

Att tänka på i förvaltning av kyrkogården:
- Kyrka och kyrkogård ingår i en miljö klassad som riksintresse för
kulturmiljövården.
- Kallmurar, smidesgrindar, grindstolpar, grusgångar och trädkrans
är väsentliga delar av kyrkogårdens utformning.
- Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats. Vårdar
äldre än 1850 skall fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning.
- Nytillskott bör betraktas restriktivt i det välbevarade kvarteret
öster om kyrkan.