Stäng fönster Vetlanda kn, NÄSBY 12:1 NÄSBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| NÄSBY KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A och B är typiska gamla köpegravskvarter med statusfyllt läge invid kyrkan. Om kvarterens höga status vittnar fl era godsägaroch två komministergravar. Ett rikt bestånd av påkostade gravvårdar från förra sekelskiftet ger kvarteren deras karaktär och står för de främsta kulturhistoriska värdena. Av det tidiga 1900-talets kyrkogårdsideal med grusbäddar kvarstår bara ett exempel, förvisso av pedagogiskt intresse. Mångfalden av titlar speglar socknens historia och bl.a. den betydelse de många godsen haft. Ett särskilt högt kulturhistoriskt värde har de båda, sekundärt placerade, handhuggna 1700-talsvårdarna, vilka representerar lokal gravkonst innan industrialismen. Kvarter C och D är av typiskt efterkrigstida karaktär med rader av låga vårdar i gräsmatta, en vanlig företeelse på svenska kyrkogårdar. Ett fåtal resliga vårdar från förra sekelskiftet ger ett historiskt djup åt kvarterens södra del. Det är hos dessa och i vårdar med titel som det kulturhistoriska värdet ligger. Eventuellt kan kvarterens norra del ha ett förfl utet som allmän linje. kyrkogården som helhet Näsby kyrkogård har liksom kyrkan medeltida ursprung. Den rektangulära kyrkogården är utvidgad åt väster på 1900-talet med ett lägre liggande, för gravsättningar ännu outnyttjat parti. Kallmurar omger kyrkogården och en trädkrans defi nierar dess ursprungliga del. Dessa element i kombination med grusgångar och smidesgrind ger intrycket av en traditionell landsbygdskyrkogård. Kyrkan har ett påtagligt krönläge i nordost. Kyrkogården präglas av det sena 1900-talets omläggning från gruskvarter till lättskötta gräskvarter, en vanlig och ofta utslätande utveckling på länets landsbygdskyrkogårdar. Kvarteren öster och söder om kyrkan har dock kvar mycket av sin karaktär från förra sekelskiftet genom ett rikt gravvårdsbestånd från denna tid. Det rör sig om gamla köpegravskvarter med som regel resliga granitvårdar. Den enda grusbädd som bevarats får ses som pedagogiskt intressant. Kvarteren har haft hög status, här ligger komministrar och fl era godsägare, vilket i sin tur vittnar om de många gamla säterierna i socknen. Kvarteren väster om kyrkan har en efterkrigstida prägel genom sina rader av låga, enkla vårdar i gräsmatta, en vanlig företeelse på svenska kyrkogårdar. Ett fåtal äldre vårdar står där för historiskt djup. En liten, efter terrängen anpassad, minneslund är arrangerad sydväst om kyrktornet. Kyrkogårdens äldsta vårdar är två handhuggna 1700-talsstenar med sekundär placering. Dessa berättar om den hantverksmässiga gravkonsten innan industrialismen. Den västra utvidgningen är en stor gräsyta som nyttjas för friluftsgudstjänster, i vilket syfte ett träkors uppsattes 2005. Kyrkogårdar rymmer information om personer, gårdsnamn och försvunna yrken. Person- och lokalhistoriska värden är knutna till vårdar med titel, vilka speglar socknens historia. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider finns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Kyrka och kyrkogård ingår i en miljö klassad som riksintresse för kulturmiljövården. - Kallmurar, smidesgrindar, grindstolpar, grusgångar och trädkrans är väsentliga delar av kyrkogårdens utformning. - Vårdar äldre än 1940 eller med titel bör bevaras på plats. Vårdar äldre än 1850 skall fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Nytillskott bör betraktas restriktivt i det välbevarade kvarteret öster om kyrkan. |
