Stäng fönster Borgholm kn, RÄPPLINGE 16:6 RÄPPLINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| RÄPPLINGE KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden. Norr om kyrkan (f d kvarter B och C) Området karaktäriseras av en stor blandning av gravvårdar från 1910-talet och fram till idag. Grusgravar med omgärdning var tidigare vanligt på Räpplinge kyrkogård och den som finns kvar i området bör bevaras. Kyrkogårdens enda bevarade murgrönskulle finns i området och bör bevaras som en länk till en tidigare begravningstradition som nu försvunnit. Vårdarna av gjutjärn skall föras in på församlingens inventarieförteckning. Öster och söder om kyrkan ( f d kvarter A, C-D) I området har man gravlagt människor sedan första kyrkan stod på platsen. Av kvarterets äldsta tid finns idag inga spår men kvarterets samling av gravvårdar bidrar till att ge kvarteret en känsla av hur det kan ha sett ut vid sekelskiftet 1900. Gravvårdarna här har höga lokal- och personhistoriska värden eftersom många i bygden och även nationellt kända personer ligger begravda här. Flera av de enskilda gravvårdarna har också p.g.a. av sin ålder och utformning hantverksmässiga värden. De grusbelagda och omgärdade gravplatserna berättar om en äldre gravtradition som idag är försvunnen. De utgör därför viktiga delar av kyrkogårdens utvecklingshistoria. Gravtumban från 1600-talet samt vårdar från 1800-talets mitt eller äldre och vårdar av gjutjärn/smide, skall föras in på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphör vårdas av församlingen. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Räpplinge kyrka och kyrkogård ligger intill vägen mellan Borgholm och Gärdslösa. Den första kyrkogården bör ha anlagts i samband med att den första kyrkan byggdes på platsen på 1000-talet, men av den medeltida kyrkogården finns det inte idag några tydliga spår. Någon utvidgning av Räpplinge kyrkogård är inte känd men man kan möjligen avstått från att använda den norra sidan av kyrkogården fram till 1800-talet. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt men är främst en produkt av 1900-talets användning. De grusgravar som fanns under sent 1800-tal och början av 1900-talet såddes igen på 1960-70- talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort. Eftersom Räpplinge kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar och gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och sorgearbetet i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Men här finns också ett antal titlar som visar på socknens samröre med kungahuset som till exempel trotjänarinnan på Solliden och slottsfogden på Solliden. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bland annat Kyrkstugan och före detta skolan en värdefull miljö som visar på platsens betydelse i socknen. Gravtumban från 1600-talet och vårdarna från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med gravstaketet av smide och vården av gjutjärn. Kulturhistoriskt värdefulla för kyrkogården är också de omgärdade gravplatserna. De visar på äldre former av gravplatsarrangemang som en gång var vanliga på Räpplinge kyrkogård. Viktig för kyrkogårdens karaktär är till exempel kyrkogårdsmuren och grindarna från 1850-talet samt trädkransen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Räpplinge kyrka och kyrkogård utgör centrum i en medeltida kyrkomiljö. Här har socknens religiösa centrum funnits under en lång sammanhängande tid. • Bland gravvårdarna på Räpplinge kyrkogård och inne i kyrkan finns exempel på vårdar från mitten av 1200-talet fram till idag. |
