Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Örebro kn, KÄGLEHOLM 1:2 ÖDEBY KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÖDEBY KYRKA
10/13/05
Motivering
KYRKOMILJÖN - Ödeby kyrka ligger på en ö i sjön Väringen. Kyrkan är belägen på en åsbildning, omgiven av odlad mark med skogsbevuxna omgivningar. Strax söder om kyrkan ligger ruinen efter Kägleholms slott.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Ödeby kyrka ligger precis vid landsvägen med tornets västra entré direkt mot vägen. Kyrkogården sträcker sig söder, öster och norr om kyrkan. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur som främst i öster bildar en hög terassmur. I öster och delvis i söder avgränsas kyrkogården även av en planterad häck. Delar av en äldre trädkrans finns utanför inhägnaden.
Det finns två entréer, en i söder och en i väster. Från grinden i söder leder en gång belagd med kalkstensplattor upp mot kyrkans södra port. Därifrån leder kalkstensgången österut, runt kyrkan, fram till grinden i väster. Gångsystemet är mycket sparsamt. I övrigt är kyrkogården bevuxen med gräs.
De flesta gravvårdar är placerade på kyrkogårdens södra sida med en blandning av äldre och yngre gravstenar. På norra sidan finns en stor häll med järnringar samt en stående sten från 1700-talets andra del.
KYRKAN - Ödeby kyrka består av ett medeltida torn med indraget murliv i väster, rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti i öster och sakristia i norr. De av sten murade ytterväggarna är spritputsade och avfärgade i vitt med släta fönsteromfattningar. Kyrkan har rundbågiga fönsteröppningar med ytterbågar och spröjs av järn indelade med blyspröjs i mindre rutor med till viss del gammalt glas. Den framskjutande portalen i söder samt tornets västra port har omfattningar och minnestavla av sandsten. Kyrkans tak och tornets huv med lanternin är klädda med kopparplåt. Taket har nedtill en något utsvängd profil.
Troligtvis uppfördes här under 1100-talet eller tidigt 1200-tal en stenkyrka med smalare kor. Något senare tillfogades ett torn i väster, som är av den i Närke vanliga typen med uppåt avtrappat murliv. Under senmedeltiden utvidgades koret och troligtvis tillfogades en sakristia. Kyrkan var då mörkröd med vitmålade fogar, enligt bevarade färgspår på tornet.
Det närbelägna Käglehoms slott kom i rikskansler Magnus Gabriel De la Gardies ägo år 1674. På initiativ och bekostnad av De La Gardie byggdes hela kyrkan om 1679-80, endast det medeltida tornet behölls. Kyrkan fick långhus med tresidigt avslutat korparti i öster och ny sakristia i norr, portaler i barockstil med dekor i sandsten och spåntäckta tak. Predikstol, altarring, bänkinredning samt ost-altare tillkom samtliga i början av 1680-talet och finns fortfarande kvar i kyrkan. Kyrkan har en ovanligt stor samling konst, till största del från 1600-talet, de flesta är gåvor av De la Gardie.
Under 1700- och 1800- talet skedde vissa förändringar så som ändring av takmaterial från spån till plåt. Tornet försågs med ny huv och portarna kopparslogs. 1856-57 avfärgades kyrkan i gul kulör. Invändigt byggdes orgelläktaren om och en ny orgel installerades.
1956-58 genomgick kyrkan en genomgripande renovering under ledning av arkitekt Robert Lundberg. Bland annat putsades fasaderna och avfärgades vita, yttertaket täcktes med kopparplåt. Fönstren renoverades och kompletterades med gammalt glas. Invändigt rengjordes väggar och valv. Den ursprungliga färgsättningen återställdes och togs fram på kyrkans inventarier och bänkinredning. Predikstolen flyttades till sin ursprungliga plats.
Vid mitten av 1990-talet installerades nytt värmesystem och fönstren renoverades.
2005 restaurerades orgeln från 1856.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkans nuvarande planform och utseende är resultat av den genomgripande ombyggnad som genomfördes 1679-80 på initiativ och bekostnad av rikskanslern, tillika Kägleholms ägare, Magnus Gabriel De la Gardie. Exteriör och interiör är mycket välbevarade sedan 1600-talet och utgör ett värdefullt exempel på stormaktstidens sparsmakade barock. Kyrkans praktfulla inventarier samt slutna bänkinredning är till stor del från byggnadstiden. Altarskåpet är dock ett flandriskt arbete av hög kvalitet från ca 1500, med vissa kompletteringar från 1679-80.
Kyrkans medeltida torn behölls vid omdaningen på 1600-talet. Tornets form, med uppåt avtrappat murliv, är representativt för Närke och visar på kyrkans medeltida ursprung.
Kyrkan med sin inredning erinrar idag om den tid då Kägleholms slott var en praktfull barockanläggning ägt av en av stormaktstidens mest framträdande personer, Magnus Gabriel De la Gardie.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkans mycket välbevarade exteriör och interiör i sparsmakad barockstil med stor del av sin inredning från omdaningen 1679-80 i behåll.
- Det välbevarade flanderska altarskåpet från 1500-talet.
- Bänkinredningen som i huvudsak är samtida med kyrkan är den äldsta och en av de bäst bevarade slutna bänkinredningarna i Örebro län.
- Altarringen från 1680 är en av de äldsta i Örebro län.
- Ost-altaret från 1683 är det enda bevarade i Örebro län.
- Orgeln från 1856 byggd av den i länet kände orgelbyggaren E.A. Setterqvist, Hallsberg, är en av de äldsta från denna firma och bevarad i ursprungligt skick. Dessutom är orgeln en av de värdefullaste i landet från denna tid.