Stäng fönster Söderköping kn, STENGÅRDEN 2:1 MOGATA KYRKA
Anläggning - Värdering
| MOGATA KYRKOGÅRD, MOGATA KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning Mogata kyrkogård bildar tillsammans med kyrka, trädkrans, omgärdning, grindar och grusgångar en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Av stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde för hela kyrkomiljön i Mogata är bland annat träden i trädkransen, som visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framförallt under 1800-talet, samt de rikt dekorerade smidesjärngrindarna från 1800-talet. Söder om kyrkogården ligger Mogata gamla tingsplats med bevarade byggnader från 1700-talet då detta var Mogatas administrativa centrum. I de kvarter där det finns rygghäckar bidrar de till det strikta intrycket. Stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde har även grusgångarna och den äldre bogårdsmuren som löper i en halvcirkel väster om kyrkan. Muren och grusgångarna är väsentliga för att man skall kunna se strukturerna mellan kyrkogårdens utvidgningar och de olika kvarteren. På häradsekonomiska kartan syns tydligt kyrkogårdens välplanerade struktur utlagd efter ett trädgårdsideal. Ett järnstaket från 1950-talet omgärdar idag hela kyrkogården. Det är ovanligt med järnstaket som omgärdning kring kyrkogårdar. På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen, som uppstod senast under andra delen av 1800-talet, väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. På Mogata kyrkogård finns flertalet gravvårdar kvar från den så kallade allmänna linjen. Man kan bitvis följa gravläggningarna från 1921- 1962. Det är värdefullt att man kan följa ordningen på gravläggningarna. På Mogata kyrkogård finns ”köpegravarna” mestadels i ett område öster om kyrkan och i kvarterens utkanter längs med den grusbelagda gången centralt på kyrkogården. De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från 1920-talet och framåt. Enstaka gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller bland annat de omgärdade gravvårdarna samt gravvårdar utformade som kors av trä, sten eller järn. Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur. På Mogata kyrkogård finns titlar såsom; godsägaren, kommunnämndsordföranden, rättaren, organisten, häradshövdingen, hemmansägaren och tingsvaktmästaren. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Kulturhistorisk bedömning Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt ifrån varandra. På Mogata kyrkogård är en del av denna allmänna linje bevarad, vilket har ett högt kulturhistoriskt värde. Det är värdefullt att man kan följa ordningen på gravläggningarna och att en mängd av de enkla gravvårdarna är bevarade. Från början var inte linjebegravningar förknippade med någon speciell status. Från mitten av 1800- talet och senare gick det gradvis över till att bli en gravform för dem som inte ville eller hade möjlighet att köpa en gravplats. Enstaka gravvårdar har högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Bland annat gravvården (grav nr A1) av kalksten formad som en oavslutad kolonn med en urna i sten. Kvarter B Kulturhistorisk bedömning Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt ifrån varandra. På Mogata kyrkogård är en del av denna allmänna linje bevarad vilket har ett högt kulturhistoriskt värde. Det är värdefullt att man kan följa ordningen på gravläggningarna och att en mängd av de enkla gravvårdarna är bevarade. Från början var inte linjebegravningar förknippade med någon speciell status. Från mitten av 1800-talet och senare gick det gradvis över till att bli en gravform för dem som inte ville eller hade möjlighet att köpa en gravplats. Det finns även ett kulturhistoriskt intresse i de ”barnvårdar” som finns samlade. Många kyrkogårdar har en speciell linje eller ett speciellt område för just barngravar. Kvarter C Kulturhistorisk bedömning Under mer än 150 år, fram till mitten av 1960-talet hade man s k allmänna linjer på kyrkogårdarna. Där begravdes de avlidna en och en radvis. Det kunde innebära att äkta makar fick sina vilorum långt ifrån varandra. På Mogata kyrkogård är en del av denna allmänna linje bevarad och har ett högt kulturhistoriskt värde. Det är värdefullt att man kan följa ordningen på gravläggningarna och att en mängd av de enkla gravvårdarna är bevarade. Tidigast var inte linjebegravningar förknippade med någon speciell status. Från mitten av 1800-talet och senare gick det gradvis över till att bli en gravform för dem som inte ville eller hade möjlighet att köpa en gravplats. Kvarter D Kulturhistorisk bedömning Enstaka gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller bland annat gravvårdar med titlar. Dessa har även ett stort lokalhistoriskt värde då titlar berättar en del om näringsliv och social struktur i en socken. I kvarter D finns titlar såsom; majoren, hemmansägaren samt handlanden. Kvarter E Kulturhistorisk bedömning Enhetlig typ av gravvårdar. Kvarter F Kulturhistorisk bedömning - |
