Stäng fönster Malung-Sälen kn, MALUNGS PRÄSTGÅRD 1:10 MALUNGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| MALUNGS KYRKA | |
| 2/6/06 |
| Motivering |
|---|
|
Malungs anrika och till stora delar medeltida kyrka är den enda av den karaktären i Västerdalarna. Byggnadsetappernas kronologi är inte helt fastställd. Den äldsta delen av kyrkan byggdes av sandsten troligen redan i början av 1300-talet. Kyrkan bestod då endast av de två mellersta travéerna i nuvarande mittskeppet, vilka var ovälvda. På 1490-talet inleddes första etappen av en lång rad ombyggnader. Ett avgörande ingrepp blev omvandlingen, på 1730-talet, till korskyrka. Även ett flertal omfattande renoveringar och restaureringar, från 1820- till 1990-talen har inverkat på förhållandena och kyrkans nuvarande karaktär, såväl utvändigt som invändigt. Utvändigt präglas kyrkans främst av 1700- och 1800-talens åtgärder. Plan, takform, tornets förhöjning, korform, fönsteröppningar, puts och färgsättning är följden av förändringar utförda under perioden. Särskilt framträdande är kyrkans korsplan och de högresta valmade taken, en följd av ombyggnaden på 1730-talet. Tornhuven med lökkupol och lanternin är resultatet av 1820-talets åtgärder men lanterninens spira tillfördes under 1950-talets omfattande renovering. Invändigt präglas kyrkan främst av 1950-talets renovering och restaurering, delvis även av 1990-talets ändringar. Den medeltida karaktären framträder främst i långhusets välvning och murverk. Även själva kyrkomiljön har genomgått påtagliga förändringar, i synnerhet under 1700-och 1800 talen. Bl.a. flyttades den närliggande prästgårdsanläggningen. Bårhus, benhus samt bogårdsmur och stigluckor har rivits, liksom ett flertal andra byggnader. Omvandlingen av prästgården och tillkomsten av nya kyrkogården har också inverkat på kyrkans omgivning. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön • Byggnadens medeltida delar, murverk och valv som utgör kyrkans kärna; som oersättligt dokument om byggnadens historia och sin tids byggnadsskick • Kyrkans yttre karaktär som domineras av 1700-talets ombyggnationer • Inredningar med stort konsthistoriskt och hantverkshistoriskt värde som vittnar om förändringsfaser i kyrkorummet; i synnerhet predikstolen från 1686 och altaruppsatsen från 1782 • Kyrkplatsen och kyrkobyggnaden har en långvarig och anrik historia. Spår efter de talrika förändringarna kan avläsas i såväl byggnaden som i miljön |
