Stäng fönster Vadstena kn, ROGSLÖSA 8:1 M.FL. ROGSLÖSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ROGSLÖSA KYRKA, ROGSLÖSA KYRKOGÅRD | |
| 1/1/02 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning Rogslösa kyrka med omgivande kyrkogård, delvis medeltida kyrkogårdsmur och tiondebod utgör en kyrkomiljö av nationellt intresse. Kyrkogården har en ovanlig utsträckning med en mycket långsmal form i väst/östlig riktning. Kyrkan ligger ungefär mittpå den äldre kyrkogården, som eventuellt har haft i stort samma utsträckning sedan medeltiden. Muren i kalksten med bevarade medeltida delar utgör en väsentlig del av miljöns samlade ålderdomliga intryck. Tiondeboden är troligen medeltida och hör till ett fåtal bevarade i länet. Av de övriga kan bl a tiondebodarna i Örberga och Normlösa nämnas. Grindarna i järnsmide kan vara samtida med de västra grindstolparna, d v s från 1794 15 och har ett högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller även den s k liktrappan och bindringarna för hästar utanför västra kyrkogårdsmuren. Både liktrappan och bindringarna är mycket ovanliga inslag på länets kyrkogårdar. Trädkransen är också viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Enskilda gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller bl a gravvårdarna och hällarna från 1600- och 1700-talen. De är placerade invid kyrkans torn och i kyrkogårdens sydöstra hörn. Ett högt kulturhistoriskt värde finns även i de häck- eller stenramsomgärdade grusgravarna, samt gravar omgärdade med järnstaket eller pållare med kätting, på den gamla kyrkogården. De visar på den indelning som fanns av den gamla kyrkogården i samband med utvidgningen på 1930-talet med kvarter för familjegravar. Troligen är indelningen äldre och hör till en tradition som funnits på de flesta kyrkogårdar i länet sedan andra hälften av 1800-talet. Kyrkogårdarna var vanligen indelade i områden med familjegravar och områden för de enkla allmänna gravarna utan gravrätt, s k linjegravar. Även kyrkogården i Rogslösa har varit indelad på detta sätt och rester av linjegravsystemet syns framför allt i kvarter XIX på den utvidgade kyrkogården. Även dessa enkla linjegravvårdar och kvarterets indelning i nord/sydlig riktning har ett högt kulturhistoriskt värde. På den utvidgade kyrkogårdsdelen har även trädkrans och gångsystem ett högt kulturhistoriskt värde då de är utritade redan på 1930-talets plan. Titlar på gravvårdar berättar bl a om traktens näringsliv. Bland enskilda titlar dominerar lantbrukare och hemmansägare, vilket visar på Rogslösa som en jordbrukssocken. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter I, II, III och XI Gravplats nr 100-125, 300-315, 316-361? och 400-474 Kulturhistorisk bedömning Ett högt kulturhistoriskt värde ligger i enskilda gravvårdar. Gravhällarna i sydöstra hörnet, samt liggande i gräsmattan väster om södra korsarmen, har ett högt kulturhistoriskt värde i första hand genom sin ålder, men även som representanter för sin tids gravkonst/bildhuggarkonst och som en del av traktens lokal- och personhistoria. De omgärdade grusgravarna visar på en äldre utformning av kyrkogården med de mer påkostade familjegravarna bl a utmed delar av södra kyrkogårdsmuren. Bland gravvårdar med särskild utformning märks gjutjärnskorset från 1838, som är rikt försett med symboler, samt den höga råhuggna gravvården med slipad textoval från 1908. Trädkransen är också viktig för miljön och visar på det parkideal som var gällande på kyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, på landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet. Kvarter IV, V, VI, VII, VIII och IX Gravplats nr 701-724, 88-92, 31- 87, 19-30, 93-99 och 16-18 Kulturhistorisk bedömning Av den plan som utarbetades över kyrkogården på 1930-talet av arkitekt Johannes Dahl framgår att kvarter IV var avsett för allmänna gravar, medan kvarteren V, VI, VII, VIII och IX var avsedda för familjegravar. Karaktären av kvarter med familjegravar är bevarad till stor del och detta skapar ett högt kulturhistoriskt värde. Till detta bidrar framför allt grusgravar, men även andra gravar omgärdade av häckar, staket, stenramar eller kätting, samt flera enskilda gravvårdar. Titlar på gravvårdar berättar bl a om traktens näringsliv. Bland enskilda titlar dominerar lantbrukare och hemmansägare, vilket visar på Rogslösa som en jordbrukssocken. Kvarter X Gravplats nr 1-15 och 245-280 Kulturhistorisk bedömning Av den plan som utarbetades över kyrkogården på 1930-talet av arkitekt Johannes Dahl framgår att kvarter X var avsatt för familjegravar i den östra delen, allmänna gravar i öster med en rad barngravar. Till viss del kan indelningen i familje- respektive allmänna gravar skönjas även idag. I öster finns det något fler påkostade gravar. Det är därför av stort kulturhistoriskt värde att de spår som finns kvar av denna äldre indelning i form av gravvårdar och större grusgravar bevaras. Även övriga grusgravar har ett högt kulturhistoriskt värde, då grusgravar tidigare var en vanlig gravform på kyrkogårdarna. Kvarter XII, XIII, XIV, XV, XVI, XVII, XVIII och XIX Gravplats nr 185- 194, 195-200, 127-157, 158-164, 165-184, 201-244 med tillägg av 286-293, 501-596 och 601-679 Kulturhistorisk bedömning Av den plan som utarbetades över kyrkogården på 1930-talet av arkitekt Johannes Dahl framgår hur den föreslagna utvidgade delen skulle delas in med familjegravar invid kyrkogårdsmuren och allmänna gravar i mitten. Familjegravarna skulle omgärdas av häckar. De delar som finns kvar av denna indelning har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller t ex den nord/sydliga indelningen av kvarter XIX och de linjegravvårdar som finns kvar på plats samt markeringen med delar av buxbomshäckar vid familjegravvårdarna. Högt kulturhistoriskt värde har även trädkrans och gångsystem som finns markerade redan på 1930-talets plan. |
