Stäng fönster Mörbylånga kn, SEGERSTAD 1:1 M.FL. SEGERSTADS FYRPLATS
Anläggning - Värdering
| Segerstads fyrplats, SEGERSTADS KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter A-C (och F) De tre gravkvarteren har samma karaktär med gravvårdar stående i rader i gräsmatta. Här finns en blandning av gravvårdar från olika tider. Flera av dessa har ett stilhistoriskt och/eller hantverksmässigt värde. Hos enskilda gravvårdar finns också lokal- och personhistoriska värden att värna dels genom de titlar som finns angivna, dels genom den kunskap som finns om en del av de gravsatta. Gravvårdar från mitten av 1800-talet och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning. De omgärdade gravplatserna bör bevaras. De utgör resterna av en utsmyckningstradition som idag är borta. Kvarter D Den äldsta vården i kvarteret är från 1930-talet och kanske var det då området togs i bruk. Det är få gravplatser som tagits i bruk och det finns flera tomma platster. Minnesmonumentet över de sjömän som dog efter andra världskriget har en central plats, och en speciell roll i kvarteret. Det minner om de orostider som en gång fanns. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Segerstads kyrka och kyrkogård ligger på södra Ölands och alldeles intill den östra landsvägen i södra delen av Nedra Segerstad by. Runt om breder åker-, betes- och alvarsmark ut sig. Kyrkogårdsmuren, den bevarade trädkransen, klivstättan och den ålderdomliga boden i det nordvästra hörnet av kyrkogården skapar en värdefull kulturmiljö. Segerstads kyrkogård har så länge som det går att följa den tillbaka i historien haft samma omfattning som dagens kyrkogård och några utvidgningar är inte kända. Att inte kyrkogården utvidgas har lett till att hela området brukats kontinuerligt. Gravvårdarna visar på en blandning av stilar från 1800-talets mitt och fram till idag. De grusgravsområden som fanns åtminstone under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier såddes troligen igen under 1960-70-talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort, liksom det tidigare så vanliga murgrönskullarna. De kvarvarande grusgravarna och de med omgärdningar skall sparas som en länk till en tidigare begravningstradition. På Segerstads kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden men mycket få spår är bevarade från den första tiden. Dagens kyrkogård speglar mest bruket från andra hälften av 1800-talet och hela 1900-talet. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. De vanligaste är hemmansägare och lantbrukar. Övriga titlar är korpralen, sjökaptenen, skräddaremästare, smedmästaren, nämndemannen, nämndemannens dotter, fyrmästare, handlanden, kopparslagarmästaren, åldermannen och hemmansägaren. By-/gårdsnamn anges på merparten av vårdarna. Alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdar. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem. Ett fåtal vårdar är från 1800-talet och början av 1900-talet t. Samtliga vårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning och vårdas såsom kyrkliga inventarier. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Segerstads kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i medeltiden. • Den kyrkogård som idag finns i Segerstad är till ytan, troligen, samma som anlade under medeltiden. |
