Stäng fönster Falun kn, ISALA 18:1 ISALA KUNGSLADA
Anläggning - Värdering
| ISALA KUNGSLADA | |
| 12/2/19 |
| Motivering |
|---|
|
Vintern 1520-21 var Gustav Eriksson Vasa i Dalarna för att värva anhängare inför resningen mot den danske kungen Kristian II. Hans resa har avsatt en mängd minnen och myter, muntliga traditioner som senare nedtecknats och bearbetats av flera författare. Var gränsen går mellan verklighet och saga är långt ifrån utrett. Gustav Vasa var den som till sist lyckades samla makten och häva den danska överhögheten även om unionen formellt upphörde först år 1570. Mytbildningen kring Gustav Vasa har varit stor och han framstod länge som en av de mest uppskattade personligheterna i den svenska historieskrivningen. Hans äventyr i Dalarna, där han inhämtade allmogens stöd för sina maktanspråk tillhör de historiska skeden som livligast beskrivits i både historielitteratur och populära skrifter. Först under de senaste decennierna har bilden av Vasaätten ifrågasatts genom en mer mångfacetterad belysning. De två bevarade trösklogarna i Isala by och vid Rankhyttans gård blev redan på 1660-talet skyddade som byggnadsminnen just för sin anknytning till Gustav Vasa. Ladan i Isala är inte ett uthus bland andra utan en byggnad som varit ett rikets monument i över 400 år. Hur byggnaden tidigare har tagits om hand kan därför följas genom äldre avbildningar, arkivuppgifter och på senare tid även genom fotografier. Det kulturhistoriska värdet av Isala lada ligger mindre på etnologi/timmermanskonst, men mer på att den just är ett så gammalt monument och som sådant har visats stort intresse från myndighetshåll genom århundraden. Stenmonumentet framhävde Isala lada framför Rankhyttans trösklada, fastän den senare som byggnadsverk är avsevärt mer betydande. Isala lada har varit ett stort utflyktsmål för skolklasser och turister samt fungerat som en samlingsplats i Isala by. |
