Stäng fönster Herrljunga kn, ALBOGA 1:2 M.FL. ALBOGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ALBOGA KYRKA | |
| 11/9/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Runt kyrkkullen i Alboga ligger kyrkbyns gårdar. Vid vägen nedanför kullens västra slänt står kyrkans garage med en välbevarad gammal likvagn. Miljön får en säregen karaktär genom den stora Örums mosse i sydväst som kan betraktas från kyrkogården. KYRKOANLÄGGNINGEN - Alboga kyrkplats är medeltida och har således en lång historisk kontinuitet. Den medeltida kyrkan revs 1893 när den nya byggdes. Kullen är mycket hög med utsikt 360 grader mellan träden i slänterna. Den nya kyrkan byggdes nordväst om den gamla. Stenmurar har hägnat kyrkogården åtminstone sedan tidigt 1800-tal men de nuvarande tillkom 1896 då kyrkogården planerades om. Kyrkogårdens trädkrans är möjligen äldre (allén från 1896 längs mittgången finns ej kvar). Gravvårdarna står utan kvartersindelning i den trädlösa backen söder om kyrkan. I nordvästra hörnet finns en ekonomibyggnad ombyggd 1989. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Alboga kyrka uppfördes 1895 efter ritningar av byggmästare C. Johansson. Kyrkan fick en enkel nyromansk framtoning med oputsade kvaderstensfasader av kilad röd granit och rundbågade muröppningar parat med nyklassiserande inslag som tandsnitt i sten under torntaket, centrerad sydport och polygonalt avslutat, lägre kor. Stenvalet kan ses som en lokal anpassning till en landskapstradition med de romanska sandstenskyrkorna och typiskt för tidens nationalromantiska arkitekturströmning. Den hyllade den medeltida byggnadskonsten och användandet av gedigna, traditionella material. Som helhet är kyrkan ovanligt väl bevarad och uppvisar i stort sin ursprungliga utformning. Den invändiga dekormålningen målades dock över vid en renovering 1956-57, då även det ursprungliga altarkorset ersattes med ett korfönster ritat av Einar Forseth och korfönstren fick antikglas. Altarkorset finns bevarat i tornet. Läktarunderbyggnader tillkom 1967-68 och då fick vapenhus och sakristia tegelgolv. Kyrkorummet är tidstypiskt eklektiskt med en nyklassicistisk planform och uppbyggnad men tredingstaket är ett nationalromantiskt element. Det faller tillbaks på åldriga byggnadstyper som romanska kyrkor och vikingatida hallar med öppna takstolar. Associationen till det senare förstärks av läktarpelarnas kraftiga konsoler. De goticerande trepassen på de öppna bänkgavlarna kombineras med jugendformer. Altarring och läktarbröstning med sirliga rundbågsarkader för tankarna mer till seklets schweizersnickerier. Kalkformad anspråkslös predikstol och arkitektoniskt utformad sydportsomfattning för oss tillbaks till det klassiserande. Sina olika uttryck till trots formar delarna ett mycket harmoniskt intakt och stilhistoriskt intressant kyrkorum. Dopfunten, en gammal nummertavla med träblock och den troligen medeltida kyrkklockan minner om föregångaren och den historiska kontinuiteten. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens grusgångar, grindar, murar och trädkrans. - Kyrkkullen har upplevelsevärde som utkiksplats. - Kyrkans exteriör som representant för gruppen av oputsade kvaderstenskykor från decennierna kring 1900. - Kyrkan är som helhet välbevarad. - Interiörens tidstypiskt eklektiska utformning. - Ursprunglig inredning och inventarier, inklusive altarkorset samt likvagnen. - Inventarier från den äldre kyrkan. - Korfönstren är goda representanter för sin tid med personhistoriskt värde i glaskonsten av Einar Forseth. |
