Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, JÄRSTAD 9:1 JÄRSTAD KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

JÄRSTADS KYRKA, JÄRSTAD KYRKOGÅRD
1/1/03
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Järstad kyrka och kyrkogård med murar, grindar och en delvis bevarad trädkrans utgör
en väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkan ligger på
kyrkogårdens norra del, vilket var en vanlig placering under medeltiden.
Kyrkogårdsmuren har ett mycket högt kulturhistoriskt värde och i Järstad förstärks detta
av att det finns bevarade bindringar för hästar i muren. Pargrindarna i öster bildar
tillsammans med de putsade grindstolparna en påkostad huvudingång till kyrkogården.
Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna
framför allt under 1800-talet.

Bevarade grusgångar tydliggör kyrkogårdens indelning.
Hela södra halvan av kyrkogården med undantag av de yttersta gravraderna i öster och
väster upptas av ett stort grus- och häckgravsystem. De höga tujahäckarna som avskiljer
gravraderna skapar en rumslig karaktär. En stor del av gravarna omgärdas här av låga
häckar eller stenramar. Grusgravar var tidigare mycket vanligt på länets kyrkogårdar
men har från mitten av 1900-talet och framåt till stor del lagts om till gräsgravar. Det
stora partiet bevarade grusgravar i Järstad har därför ett mycket högt kulturhistoriskt
värde. Grusgravar omgärdade med stenramar finns även på andra delar av kyrkogården.
Omgärdning med stenramar verkar ha blivit vanligt från 1920-talet och förekommer,
som i Järstad, ofta tillsammans med omgärdning av häckar. En stor del av gravplatserna
söder om kyrkan utgörs av påkostade familjegravar. Framför allt på kyrkogårdens västra
del finns delar av linjegravssystemet bevarat. Systemet med linjegravar växte fram
under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter
dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid
varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad” men
under 1800-talet övergick det till att blir en gravläggning för dem som inte kunde eller
ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa
ordningen på gravläggningarna. Bland linjegravvårdarna i Järstad kan de båda vårdarna
över C J Eriksson och Klara Eriksson nämnas.

Enskilda gravvårdar kan ha ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt intresse. Det kan
gälla ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt intresse eller
gravvårdar av en speciell typ eller hantverksmässigt utförande. Till de ålderdomliga
gravvårdarna i Järstad hör de båda gravvårdarna från 1600-talet där gravvården från
1603 hör till de äldsta bevarade gravvårdarna som står på länets kyrkogårdar. I
nordöstra hörnet finns tre kalkstenshällar från 1600-talet undanlagda. Bland gravvårdar
av särskild typ kan kalkstensvårdarna från 1880-talet med s k Thorvaldsensmedaljonger
nämnas. Denna typ av medaljonger med olika motiv tillverkades från mitten av 1800-
talet. Representanter för andra typer av gravvårdar med speciell utformning är en
obelisk och en sköldformad gravsten.

Titlar på gravvårdar säger mycket om bl a en trakts näringsliv. På kyrkogården i Järstad,
som är en jordbrukssocken, dominerar två titlar: hemmansägare och lantbrukare.
Källor: