Stäng fönster Nässjö kn, FLISBY KLOCKAREGÅRD 1:13 FLISBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| FLISBY KYRKA, Flisby kyrkogård, Flisby kyrka | |
| 8/30/06 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKAN Flisby kyrka är ett mycket välbevarat exempel på en sen nyklassicistisk kyrka. Detta tar sig uttryck genom markerade portaler på långsidorna, kraftigt profilerade listverk i såväl exteriör som interiör, samt altaruppsatsens arkitektoniska inramning. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning vilket är otraditionellt men är ett exempel på den nya pragmatiska inställning som Tegnerepoken hade gentemot t ex kyrkornas orientering. Om den nord-sydliga orienteringen är ovanlig så har Flisby kyrka en mer typisk utformning i exteriören uppförd med influenser från andra byggnader i empirestil. De arkitektoniska elementen är framhävda så som portalerna med sina frontespiser på långsidorna, listverk, hörnkedjor och sockel. Fasadytorna är stora och spritputsade i vitt, sadeltaket kontrasterar i svart plåt. Plåtens uttryck ligger nära det svarttjärade och tunna spåntak som lades från början. Bortsett från byte av taktäckningsmaterial är exteriören oförändrad och därmed förknippad med höga autenticitetsvärden. Den spetsiga spiran är ett tidigt tecken på nygotiska influenser. Interiören är en av Jönköpings läns mest välbevarade nyklassiska interiörer. Utmärkande är att den är så ursprungligt enhetlig och att exteriörens influenser från empirestil också är tydliga i interiören. Interiören är enkel men arkitektoniskt framhävd med listverk, pilastrar och klassiska arkitekturmotiv. Fönstrens bågformade välvningar går igen i altaruppsatsens arkitektoniska arrangemang. Taklisten är kraftigt profilerad i hög relief och delar av den bär upp den båge i koret som inramar altaruppsatsen. All inredning är så gott som ursprunglig från kyrkans färdigställande och har därmed ett högt autenticitetsvärde. Förändringar som har gjorts omfattar endast justering av bänkinredning, färgsättning samt inrättande av gammelkyrka under orgelläktaren. Denna innehåller flera föremål från den äldre kyrkan som är värdefulla för kontinuiteten bakåt. Orgeln har ett högt musikhistoriskt värde som en av få Nordströmorglar i mycket nära ursprungligt skick. Sammanfattning - Kyrkomiljön utgör en ålderdomlig plats med närhet till läget för tingsort, äldre kyrka, förhistoriska gravfält, skolhus, kyrkstallar, åldersdomshem och prästgård. - Kyrkans exteriör och interiör är sammanhållna och ger en tydlig och autentisk tidsbild från mitten av 1800-talet. Dominerande stildrag är empire. - Nordströmorgeln är efter en restaurering i nära ursprungligt skick och anses ha ett mycket högt musikhistoriskt värde. Därtill har orgelbyggaren även utformat omfattningen kring altaruppsatsen. - De äldre föremålen i kyrkorummet har ett högt historiskt värde och berättar om gudstjänstverksamheten i kyrkans medeltida föregångare. - Uttryck för den autentiska ursprungligheten i interiören är t ex de ursprungliga fönsterglasen i ytterbågarna, inredningen i form av predikstol, orgel, altaruppsats, altarring, korbänkar etc. - Inventarier tagna ur bruk och förvarade utanför kyrkorummet är viktiga dokument över kyr-kans historia och berättar om byggnadens användning som gudstjänstrum i äldre tid. KYRKOGÅRDEN Flisbys kyrkogård har en relativt kort historia i förhållande till många andra kyrkogårdar i länet. Kyrkan med kyrkogård uppfördes 1850-53 på en ny plats, några hundra meter norr om den gamla kyrkan. Trots att den hör till de yngre har folk begravts här sedan 1850-talet. En vandring längs med gravarna berättar om skiftande synsätt över tid när det gäller begravningstraditioner, synen på döden, olika sätt som människor önskat bli ihågkomna på osv. Enskilda gravvårdar vittnar om hantverksskicklighet i utförandet och många gånger om skiftande ideal. Kyrkogården rymmer information om personer som levt och dött, om yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske inte längre finns kvar. Gravvårdar med dessa uppgifter innehåller kulturhistoriska värden genom det de berättar om Flisby sockens historia. Flisbys kyrkogård har en traditionell symmetrisk kyrkogårdsplan med grusgångar runt kyrkan, samt till och från kyrkans portar och runt längs kyrkogårdsmuren. Strukturen följer det typiska mönstret från 1800-talets slut och 1900-talets början med stora familjegravar längs med kyrkogårdsmuren och gångarna till kyrkans portar, samt enklare och anspråkslösa vårdar i kvarterens mitt. Denna ännu tydliga struktur hör till några av de kulturhistoriskt och gestaltningsmässigt mest värdefulla dragen på Flisbys kyrkogård. En stor del av tydligheten ligger i att de stora gravvårdarna i kvarter E bevarats som de är och att de inre kvarteren präglas av mindre och enklare vårdar. Ett annat av de mest värdefulla inslagen är kvarter A som är ett välbevarat kvarter med gravar från allmänna linjen. Kvarteret präglas av små allmänna gravvårdar från 1930- och 40-talet. Motsvarande enhetliga område finns inte kvar någon annanstans på kyrkogården och är ovanligt även på andra kyrkogårdar. Övriga kvarter, utom det längs med gamla kyrkogårdsmuren, är typiska gravkvarter från 1900-talets senare hälft, som finns väl företrädda på de flesta kyrkogårdar. Enskilda element på kyrkogården som också är förknippade med stora kulturhistoriska värden är gravkapellet från 1857, stenmurarna och grindarna med grindstolpar. Dessa är troligen ursprungliga delar från tiden då kyrkogården anlades, med höga autenticitetsvärden. Många av kyrkogårdens enstaka gravvårdarna förmedlar kulturhistoria. Det kan gälla personhistoriska värden, lokalhistoriska, socialhistoriska, stil- och konsthistoriska värden etc. Dessa värden uttrycks på olika sätt; genom titlar på gravstenarna, orts- eller gårdsnamn som kanske inte längre finns kvar eller som riskerar att försvinna. Olika typer av gravvårdar minner om hantverksmässig småskalighet och mångfald, samt i många fall om sociala skillnader. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får nya ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Sammanfattning - Kvarter A är ett ovanligt välbevarat och kvarter med gravvårdar från allmänna linjen, förknippat med stora kulturhistoriska värden. Värdet ligger i att många vårdar är samlade i en kronologiskt obruten linje. - Den gamla delen av kyrkogården har en ursprunglig och tydlig struktur med stora familjegravar längs med kyrkogårdsmuren och enklare inne i kvarteren. Strukturen är värdefull både ur kulturhistorisk och gestaltningsmässig synvinkel. - Kvarter B, C och D liksom den nya kyrkogårdsdelen i väster (kvarter F) är enhetliga och präglas av moderna gravvårdar utmed rygghäckslinjer, vilka är typiska för det sena 1900-talet. - Gravkapellet är samtida med kyrkan och kyrkogården, liksom grindar, grindstolpar och stenmur, och därmed förknippade med stora kulturhistoriska värden. - Kyrkogården har ett utbrett gångsystem lagt med grus vilket är värdefullt att bevara. |
