Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Härnösand kn, NORDANSJÖ 1:22 HÖGSJÖ KYRKA

 Anläggning - Värdering

HÖGSJÖ KYRKA
12/31/06
Motivering
Högsjö kyrka är en traditionell långhuskyrka med västtorn och lägre smalare sakristia mot öster. Den ligger mycket vackert och idylliskt, en välbevarad, välvårdad och uppenbarligen omtyckt kyrka. Dess tillkomst speglar utvecklingen i bygden där både befolkningsökningen och expansionen för Utansjö bruk skapade större behov av såväl en större och rymligare kyrka, som närhet till densamma. Den äldre, medeltida kyrkan befann sig på alltför stort avstånd från brukssamhällets människor.

Högsjö kyrka inrättar sig i den klassicistiska traditionen från Tessin och Hårleman och som sådan utgör den också en typkyrka i Olof Tempelmans anda med de utmärkta proportioner som är hans signum. Dessa ska nog tillskrivas Överintendentämbetets omritade variant till kyrka för Högsjö. Både Hagmansson och Geting var elever till kyrkobyggmästaren Daniel Hagman, som uppgjorde den första ritningen till kyrka för Högsjö, men utformningen och det färdiga resultatet påminner inte så mycket om deras självständiga verk. Möjligen kan man notera att detaljer såsom interiörens pilastrar och gördelbågar i tak är ett återkommande signum från Hagmansson. Klassicismen understryks både av de slätputsade fasaderna och den ovanligt kraftfulla plasticiteten i pilastrar och takfotslistverk, men är i övrigt reducerad till den slutsten som återfinns ovan tornkroppens ljudluckor. Den barockmässigt svängda huven är också ett tydligt 1700-talsdrag.

Interiört har kyrkan ett ganska kort kyrkorum med högt välvt tak, flera stora ljusöppningar med korta centrumavstånd, tyvärr i norr igensatt centralt, vilka annars ger en luftig och ljus upplevelse. Interiört karaktäriserad av uppförandetides putsdekor på vägg och i tak, de skickligt utformade fasta snickerierna från 1800-talts första hälft, 1908-års restaurering med nya bänkar och kormålning, 1954-års tydligt historicerande restaurering, vars program kom redan 1939, som inte minst genom sin harmoniska färgsättning skapad ett vackert och sammanhållet kyrkorum.

Att särskilt tänka på:
*Kyrkan är välbevarad med hög teknisk skicklighet i de fasta snickerierna, såsom ytterdörrar av Pehr Westman, altarbord och altaruppställning samt predikstol av Olof Hofrén och orgelfasad av Johan Fredrik Åbom, vilka alla bidrar till en känsla av högtid och påkostad helhet, som bör bevaras i sin helhet. De sätter också en naturlig höjd för kommande kompletteringar vad hantverk och ambition beträffar
*Restaureringsinsatserna under 1900-talet är intressanta inslag av tidsanda och framför allt 1950-talets historicerande inriktning med bl.a. färgsättningen är skickligt genomförd och bör bibehållas så långt möjligt
*I kyrkorummet återfinns radiatorer från 1927-års system, vilka är tämligen ovanliga inom stiftet. Dessa bör så långt möjligt bibehållas
Källor och litteratur

Äldre ritningar
1769 tillbyggnad (D Hagman; RA ÖIÄ till KMaj:t vol 313);
1779 nybyggnad (D Lundqvist; RA ÖIÄ till KMaj:t vol 320);
u.a. (1781) nybyggnad (osign.);
1846 förslag till altaruppsats (J Strandberg, J F Åbom, O Hofrén);
1846 orgelfasad (J F Åbom).

Äldre avbildningar
Avbildad i N J Ekdal, Norrländska resor, ritad av O Ohlson 1828.
Äldre foton, före 1909, 1932, 1939, 1957, ATA.

Litteratur
Hofrén, M: Kyrkmålaren. Kalmar 1971;
Modin, E: Ångermanlands kyrkor nr 12, Högsjö kyrka. Sollefteåbladet 18 okt 1921; Puktörne, T: Högsjö kyrkor. Härnösand 1990;
Salvén, A: Boken om Högsjö. En norrländsk sockenkrönika, Stockholm 1918;
Telhammar, I: Ådalens kyrkor. Bjästa 1982.