Stäng fönster Jönköping kn, SKÄRSTAD 3:31 SKÄRSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| SKÄRSTADS KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Traditionellt sett har det område som varit mest exponerat för besökare varit avsatt för köpegravar vars innehavare ville hävda sig även efter döden, vilket syns i kvarter A. Kvarteret utmärker sig på kyrkogården genom sina många välbevarade äldre vårdar. Det ger genom sin traditionella placering och de stora och påkostade vårdarna en bra bild av ett köpegravskvarter från 1900-talets första hälft. Tyvärr har grusbäddarna tagits bort på alla gravar utom en. Det bör undersökas om det fi nns stenramar bevarade under gräset, dessa bör i sådana fall tas fram för att stärka den kulturhistoriska karaktären ytterligare. Kvarter B Kvarter B har en samlad karaktär med främst låga och breda gravvårdar, placerade i raka rader. Denna karaktär är typisk för de mer modernistiska och uppstramade idealen, karaktären är välbevarad och tidstypisk. Några gravstenar utgör förmodligen rester av allmänna linjen och har ett stort kulturhistoriskt värde. Enskilda gravstenar med titlar har ett samhälls- och lokalhistoriskt värde som berättar om socknens ekonomiska och samhälleliga uppbyggnad. Kvarter C På de fl esta kyrkogårdar är det idag ovanligt med bevarade gravvårdar från allmänna linjen, detta trots att det var ett mycket utbrett gravskick där socknens stora fl ertal gravsattes. På Skärstads kyrkogård bör de gravvårdar som bevarats från allmänna linjen få stå kvar på befi ntlig plats. Eftersom det stora fl ertalet av gravvårdarna i kvarter C är från 1930-talet och framåt har kvarteret en typisk efterkrigskaraktär med låga och breda vårdar med de äldre som högresta solitärer. Just denna blandning ger kvarteret dess karaktär tillsammans med rygghäckarna som har en rumsskapande verkan. Kvarter D Kvarteret har en enhetlighet som är typisk för denna tid, med regelbundet placerade gravvårdar av liknande utseende i upprepade rader. Det kulturhistoriska värdet är främst kopplat till denna tidstypiska utformning och homogena regelbundenhet, karaktären är dock inte unik utan snarare mer typisk och är väl företrädd på de flesta kyrkogårdar i landet. Minnes- och urnlund Minnes- och urnlunden har en diskret och enkel framtoning, det kulturhistoriska värdet är främst förknippat med estetiska värden, hur vegetationen används som en del av den rumsliga upplevelsen samt dess roll som en tidstypisk företeelse från 1900-talets slut. kyrkogården i dess helhet Skärstads kyrka byggdes under åren 1817—1819 på samma plats som det legat två medeltida kyrkor, en från 1200- och en från 1400-talet, vilket innebär att kyrkogården har medeltida kontinuitet. Kyrkogården är tydligt uppdelad i två med den nya kyrkogården från 1964 längst i norr. Trots kyrkogårdens ålder är det idag efterkrigstidens ideal som präglar den, med öppna gräsytor och i kvarter C och D rygghäckar som skapar en tidstypisk rumslighet. Endast två grusgravar finns bevarade, en i kvarter C omgärdad av ett smidesstaket och en i kvarter A med häckomgärdning av buxbom. Buxbomen är ovanlig som omgärdning i länet och detta bör tas hänsyn till i framtiden. Kvarter A är det äldsta kvarteret med flera bevarade gravvårdar från 1800-talet men vårdarnas ålder sträcker sig in i våra dagar. Flertalet av de äldre gravvårdarna har varit kombinerade med en grusbädd. Det visar tydligt upp sin status som köpegravskvarter med högresta och påkostade vårdar. Här ligger även ett mindre kvarter avsatt för släkten Hamilton som ägde Lyckås gård och därmed hade patronatsrätt. Kvarteret ligger till höger om kyrkans sydingång, ett av de mest välexponerade platserna på kyrkogården. Gravvårdarna i kvarter B är mer småskaliga och har fi nns ett mindretal som skulle kunna härledas till allmänna linjen. I kvarter C, norr om kyrkan, fi nns en vid spännvidd av vårdar men kvarteret domineras av efterkrigstidens låga och breda vård. Kvarteret innehar även många bevarade vårdar från allmänna linjen, till ett antal som är ovanligt i länet. Kvarter D är helt modernt till sitt uttryck, beroende på att kvarteret inrättades 1964. Kyrkogården rymmer information om personer som levt och dött, yrken som försvunnit, om namn på gårdar och orter som kanske inte längre fi nns kvar. Vårdar med dessa uppgifter innehar kulturhistoriska värden genom det de berättar om Skärstads sockens historia. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Att tänka på vid förvaltning av kyrkogården - Stenmur, grindar och trädkrans är betydelsefulla delar av landsortskyrkogården. - Rygghäckarna har en viktig strukturell betydelse på kyrkogården. - Vårdar äldre än 1850 och vårdar av järn ska fi nnas med på kyrkans inventarieförteckning. - Vårdar äldre än 1940 eller med titlar bör stå kvar på befi ntlig plats. |
