Stäng fönster Växjö kn, TJUREDA 13:1 TJUREDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| tjureda kyrka, TJUREDA KYRKA | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter I Kvarter I har en heterogen karaktär med gravvårdar från flera tidsåldrar vilket gör det mindre känsligt för nytillskott. Några av kvarterets gravvårdar utmärker sig extra och bör bevaras för att upprätthålla kvarterets karaktär. Exempel på detta utgör familjen Gyllensvärds monumentala familjevård liksom ett antal äldre högresta gravstenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. De gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Kvarter II och V Kvarter II och V har i likhet med kvarter I stenar av heterogen karaktär och stor åldersspridning. Nytillskott bör med avseende på utformning och höjd ansluta sig till befintliga vårdars karaktär. Äldre vårdar med rik dekor kan med fördel återanvändas för att säkerställa kvarterets ålderdomliga karaktär. Kvarter III Liksom i tidigare kvarter är karaktären splittrad med vårdar från flera skilda epoker vilket gör det relativt okänsligt för nytillskott. Dessa bör dock anpassas till intilliggande vårdars karaktär. Ett antal av kvarte- rets befintliga vårdar är dock tydliga bärare av ett kulturhistoriskt värde. Till dessa hör flertalet högresta vårdar i diabas och granit. Vidare utgör 1940-talets stenar med klassiserande stildrag ett framträdande inslag i kvarteret samt den säregna gjutjärnsvården över Sven Abrahamsson. Denna vård bör för övrigt ses över och ges en korrekt rostskyddsbehandling samt införas på inventarieförteckningen och vårdas av församlingen då gravrätten upphör, om så inte redan är fallet. Kvarter IV Karaktären på kvarterets gravvårdar är tydligt varierad med flera nytillskott av modernare slag vilket också gör det relativt okänsligt för nytillskott. Framförallt gäller detta kvarterets östra del. I kvarteret är det viktigt att slå vakt om gravvårdar som anger den dödes yrkestitel vilka förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. Flertalet högresta vårdar med rik dekor samt ovanlig utformning utgör viktiga karaktärsskapare och bör bevaras i kvarteret när gravrätten löper ut. I kvarter IV utgör kalkstenshällen över Elisabet Stråle ett omistligt inslag. Det väderskydd som tillverkats för stenen är inte särskilt estetiskt tilltalande men fyller väl sin funktion. Kvarter VI Kvarter VI är okänsligt för nytillskott. Dessa bör dock vara av typen mindre liggande stenar då detta är ett tydligt särdrag för kvarterets vårdar. Kvarter VII – VIII På Tjureda kyrkogård råder i och med den senaste kyrkogårdsutvidgningen ingen brist på gravplatser varför nytillskott med fördel kan placeras i kvarter VII och VIII och även innebära en större frihet vid val av gravvård. I möjligaste mån bör man förorda att nya gravsättningar sker i dessa två kvarter innan äldre gravvårdar avlägsnas för att bereda plats för nya. Kvarter IX Området utmed kyrkans södra långsida skulle med tanke på de naturliga förutsättningarna lämpa sig väl för framtida urngravsättningar. Sammanfattande bedömning och karaktär Kyrkogården i Tjureda har anor från medeltiden och en medeltida kyrka har tidigare legat på platsen, endast ett fåtal meter från nuvarande kyrkans läge. Kyrkogården är relativt liten och har sin huvudsakliga utbredning norr om kyrkan. Gravstenar får som regel stå kvar ute på kyrkogården då gravrätten löpt till dess att en ny gravrättsinnehavare gör anspråk på platsen. Avlägsnade gravvårdar placeras stående mot en stenvägg mellan entrén till bårhuset och sakristians källare belägen öster om kyrkan. Det är ovanligt att äldre gravvårdar återanvänds. En omläggning har skett av kyrkogårdens gravkvarter varvid raderna stramades upp från att tidigare ha legat mer osymmetriskt. På Tjureda kyrkogård råder i och med den senaste kyrkogårdsutvidgningen ingen brist på gravplatser varför nytillskott med fördel kan placeras i kvarter VII och VIII och även innebära en större frihet vid val av gravvård. I möjligaste mån bör man förorda att nya gravsättningar sker i dessa två kvarter innan äldre gravvårdar avlägsnas för att bereda plats för nya. Kvarter I har en heterogen karaktär med gravvårdar från flera tidsåldrar. Några av kvarterets gravvårdar, däribland familjen Gyllensvärds monumentala sten, utmärker sig extra och bör bevaras för att upprätthålla kvarterets karaktär. Nytillskott bör i material och utformning ansluta sig till intilliggande vårdar. I likhet med kvarter I är stenarna i kvarter II och V av heterogen karaktär med en stor åldersspridning. Nytillskott bör med avseende på utformning och höjd ansluta sig till befintliga vårdars karaktär. Äldre vårdar med rik dekor kan med fördel återanvändas för att säkerställa kvarterets ålderdomliga karaktär. I kvarter III återfinns ett antal vårdar vilka är tydliga bärare av ett kulturhistoriskt värde. Till dessa hör flertalet högresta vårdar i diabas och granit. Vidare utgör 1940-talets stenar med klassiserande stildrag ett framträdande inslag i kvarteret samt den säregna gjutjärnsvården över Sven Abrahamsson. Denna vård bör ses över och ges en korrekt rostskyddsbehandling samt införas på inventarieförteckningen och vårdas av församlingen då gravrätten upphör, om så inte redan är fallet. Karaktären på gravvårdarna i kvarter IV är tydligt varierad med flera nytillskott av modernare slag vilket också gör det relativt okänsligt för nytillskott, framförallt gäller detta kvarterets östra del. I kvarteret är det viktigt att slå vakt om gravvårdar som anger den dödes yrkestitel vilka förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. Flertalet högresta vårdar med rik dekor samt ovanlig utformning utgör viktiga karaktärsskapare och bör bevaras i kvarteret när gravrätten löper ut. I kvarter IV utgör kalkstenshällen över Elisabet Stråle ett omistligt inslag. Det väderskydd som tillverkats för stenen är inte särskilt estetiskt tilltalande men fyller väl sin funktion. Kvarter VI är okänsligt för nytillskott. Dessa bör dock vara av typen mindre liggande stenar då detta är ett tydligt särdrag för kvarterets vårdar. Området utmed kyrkans södra långsida, vilket går under benämningen IX skulle med tanke på markförhållandena lämpa sig väl för framtida urngravsättningar. Då kyrkogården i Tjureda brukats sedan medeltiden och utvidgats först på senare tid uppvisar kvarteren en heterogen karaktär varför hänsyn vid nytillskott i kvarteret huvudsakligen bör ske med utgångspunkt i intilliggande vårdars karaktär. Generellt för kyrkogården gäller att gravstenar vilka utmärker sig genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. De gravvårdar som anger den dödes yrkestitel förtäljer om invånarna i socknen och de näringar och yrken som funnits. I möjligaste mån bör dessa stenar bevaras sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. |
