Stäng fönster Norrtälje kn, VÄTÖ PRÄSTGÅRD 4:1 VÄTÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| Vätö kyrka, VÄTÖ KYRKA | |
| 11/4/08 |
| Motivering |
|---|
|
Vätö kyrka med dess kyrkogård och klockstapel samt den intilliggande före detta klockargården och församlingshemmet vittnar om en lång kontinuitet av kyrklig verksamhet på platsen sedan medeltiden. Förändringar som har skett sedan kyrkan tillkom är avläsbara i kyrkoanläggningen och nära förbundet med den lokala utvecklingen och kyrkans församling. Kyrkan bevarar utvändigt sin medeltida karaktär och volym med de tunga murarna, det branta spåntäckta taket och de spetsiga gavelröstena. Salkyrkans medeltida planform är likaså bevarad. De förstorade fönstren speglar en gängse utveckling av den här typen av kyrkor i Uppland. I kyrkorummet representeras medeltiden väl i de gotiska stjärnvalven och de färgrika kalkmålningarna i tak och på väggar. Målningarna har varit dolda under puts en längre tid men frilades först delvis på 1870-talet och fullt ut på 1950-talet för beskådan. Måleriet besitter ett stort kulturhistoriskt värde i ett konstnärligt och historiskt perspektiv. Kyrkans inredning återspeglar flera epoker. Av 1750-talets stora omvandling av inredningen är predikstolen bevarad, i övrigt försvann mycket under 1800-talet. Med den omfattande renoveringen kyrkan genomgick på 1950-talet, ledd av arkitekten Erik Fant, rensades mycket av senare tiders tillägg bort och en stor del av karaktären från 1700-talet återtogs. Den slutna bänkinredningen utformades med 1700-talets bänk som förebild och altarringens 1700-talsmarmorering togs fram. Den sammanhållna färgskalan i inredningen skapar balans och ger enhetlighet åt rummet. Det östra korfönstrets dagerminskning med förmurning av fönstret på insidan bedöms som en reversibel åtgärd. Det är av värde att hela fönstret bevaras även i framtiden. Dopfunten från 1100-talet är äldre än själva kyrkan och har med sin historia och utformning ett stort kulturhistoriskt värde. Kyrkogårdens omgärdande stenmur har stor betydelse för upplevelsen av kyrkogården. Murens form och funktion berättar om kyrkplatsens ändringar och utbredning. Flera gravvårdar kommer från något av de lokala stenhuggerierna på Vätö vilket förstärker den lokala identiteten och berättar om öns långa industri- och hantverkstradition. Den senare tillkomna minneslunden är ytterligare en årsring i kyrkoanläggningens historia som berättar om sin samtids behov av alternativa gravskick. Även gravkapellet med sin personhistoriska anknytning ger en bild av öns godsägare under 1700-talet. De trädrader som står utmed kyrkogårdens kanter förstärker kyrkomiljöns inramning och ger lummighet till platsen. Klockstapelns ursprungliga konstruktion ger åtskillig kunskap om äldre tiders hantverk och timmerkonst. Den senare inklädnaden skyddar den ursprungliga spånklädda konstruktionen som är av stort kulturhistoriskt värde. |
