Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Örnsköldsvik kn, SIDENSJÖ PRÄSTBORD 1:115 SIDENSJÖ KYRKA

 Anläggning - Värdering

SIDENSJÖ KYRKA
12/31/05
Motivering
Sidensjö medeltida salskyrka med vapenhus i söder och sakristia i norr ligger mycket vackert belägen i skogsbygden på en höjd med utsikt mot söder. Den karaktäriseras exteriört av sin medeltida form med solid murkänsla och högt, spetsigt och ovanligt nog rödtjärat sadeltak, påverkad av 1700-talsklassicismens vitputsade ideal och utvidgade, stora, fönsteröppningar med djupt sittande fönster. Samtidigt har det sena 1900-talets ingenjörsmässiga krav på exakthet beträffande ytfinishen en framträdande roll i upplevelsen, inte minst genom den nyuppförda sakristian, men genomgående i fasader och tak. Till det moderna intrycket bidrar också en handikappramp vid huvudingången, som dock är ovanligt elegant löst.

Sidensjö kyrkorum är ljust och luftigt trots sina medeltida rötter. Salskyrkan präglas interiört av sin medeltida form med solida murar och slagna kryssvalv, 1700-talets stora förändringar med nya och utvidgade fönster och fasta snickeriinredning med läktare i dubbla plan. Det är dock snarare en folklig 1700-talsvariant av ett annars klassicerande århundrade vi ser här, inte minst alla de figurativa målningarna på läktarbarriärerna bidrar till det måleriska 1700-talet. Vidare bidrar 1890-talets öppna bänkar och naturligtvis 1929-års ambitiösa restaurering som gav interiören en ålderdomligare, mer antikvariskt inriktning, men även 1980-talets nya golv och färgsättningar.

Trots kyrkans ålderdomliga struktur karaktäriseras den starkast av det sena 1900-talets för-härskande ideal där patina fått stå tillbaka för den opåverkade fräschören. Kyrkorummet känns nytt eller åtminstone som en kopia av en äldre förlaga. Till dess förtjänster hör emellertid en uppenbart välhållen och omsorgsfullt skött interiör.

Att särskilt tänka på:
* De lösa inredningsföremålen från medeltiden med triumkrucifix och skulpturer, som tidsmässigt förankrar kyrkan på platsen
* Dopfunten i trä från 1600-talet
* Kyrkans fasta 1700-talsinredning med alttarring, predikstol, altaruppsatsens inramning, läktarna, pyramiderna
* Georg Paulis restaurering 1929 var historicerande i Sigurd Curmans anda. Denna restaurering är intressant och bör tas tillvara i sitt tänkesätt. Det sena 1900-talet har möjligen tagit ett steg från denna hållning och i vad mån man ännu kan följa Paulis intentioner bör de vara normerande för fortsatt verksamhet i kyrkan.