Stäng fönster Halmstad kn, RÄVINGE 6:1 M.FL. RÄVINGE KYRKA
Anläggning - Värdering
| RÄVINGE KYRKA | |
| 1/26/07 |
| Motivering |
|---|
|
RÄVINGE KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats invid korsvägen i Rävinge kyrkby norr om Halmstad. Norr om kyrkan ligger det tidigare prästbostället (1886) och i söder klockarbostället samt en skolbyggnad. Till anläggningen hör ett vitputsat bårhus och en rödmålad ekonomibyggnad. Kyrkogården kringgärdas av en stenmur, kantad av trädrader, som genombryts av öppningar med smidesgrindar. I kyrkogårdsmurens sydvästra del finns ett järnräcke tidigare avsett för att binda kyrkobesökarnas hästar. Kyrkogården genomkorsas av grusade gångar och är senare utvidgad åt nordost. Kyrkan har medeltida ursprung och i den nuvarande kyrkobyggnadens västra del ingår medeltida murverk. Stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med halvrund koravslutning åt öster, vidbyggd sakristia i norr samt stentorn med överbyggnad av trä i väster. Kyrkan är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar och taken är skiffertäckta. Tornet byggdes 1759 som ersättning för ett äldre trätorn. Korpartiet fick sin nuvarande utformning 1824, då kyrkan utvidgades österut. Tornets slutna trälanternin tillkom 1867. Sakristian uppfördes 1952 efter ritningar av Fredrik Wetterqvist och samtidigt avlägsnades kyrkans cementsockel för att blotta de underliggande naturstenarna. Nya fönster med blyspröjsat antikglas insattes också. I den nya sakristian insattes en 1700-talsdörr, återfunnen på en vind i trakten. Dörrarna till västportalen utformades i samma stil. Exteriören präglas av 1700-, 1800- och 1900-talets förändringar. Spår av äldre ingångar i långhusets fasader minner om kyrkans medeltida ursprung. Interiören har en huvudsaklig prägel av stilideal från 1700-talet. Vid en renovering 1952 framtogs målningar från 1774 i innertaket samt på altaruppsatsen och läktarbröstningen utförda av målarmästaren Johan Blomberg från Halmstad. Kompletterande takmålningar i likartad stil gjordes i samband med detta i kyrkans senare utvidgade östra del av konservator Thorbjörn Engblad. Ett nytt trägolv inlades i kyrkorummet och en ny sluten bänkinredning tillverkades efter två bänkgavlar från 1700-talet som anträffats i ett vindsutrymme i socknen. Från 1700-talet härrör basunängeln samt orgelfasaden i sengustaviansk stil (1791) med orgelverk från 1907. Kyrkans altaruppsats (1640) och predikstol (1620-tal) är båda arbeten i renässansstil från 1600-talet, liksom läktaren, som troligen härrör från 1600-talets senare hälft, vilket är ovanligt. Den nuvarande bemålningen på altaruppsatsen och läktarbröstningen tillkom 1774, men under detta skikt finns äldre färglager. Predikstolens nuvarande färgsättning framtogs och konserverades 1945. I kyrkan finns en praktfull kalvariegrupp från 1500-talet, skuren i ek i gotisk stil. Dopfunten (1935) är skuren av gammalt ekträ av skulptören Eric Nilsson i Harplinge. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, smidesgrindar, trädrader och grusade gångar. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Altaruppsats, predikstol och läktare från 1600-talet. - Interiörens prägel av 1700-tal. - Det invändiga måleriet från 1774. - Orgeln - Kalvariegruppen |
