Stäng fönster Sollefteå kn, ÅDALS-LIDENS KYRKOJORD 17:1 ÅDALS-LIDENS KYRKA
Anläggning - Värdering
| ÅDALS-LIDENS KYRKA | |
| 12/31/06 |
| Motivering |
|---|
|
Ådals-Lidens kyrka ligger mitt i byn, ett centralt läge i korsvägen i Näsåker. Den är exteriört präglad av uppförandetidens sena 1810-tal med en för stiftet ovanlig arkitektonisk lösning. Här möter landsortens träbyggnadstradition centralortens akademiska önskemål. Dess träarkitektur strävar efter likhet med den klassicistiska sten- och puts traditionen från Tessin och Hårlemans tidevarv. Dess pragmatiska enkelhet i utförandet, egentligen en förstorad salsbyggnad, har den gemensam med Getings andra kyrkor, men detaljmässigt något mer akademiskt justerad av Överintendentämbetet. Den 1914 ombyggda, överdimensionerade takryttaren har än mer historicerande tessinska drag. Interiört karaktäriseras kyrkan av sin uppförandetid till sin form - ett harmoniskt kyrkorum med tämligen kort långhus och hög välvning. Den centrala rörelsen i mittaxeln mot koret stärks genom vertikaliteten i korväggens skenperspektiv. Ett flertal inslag under 1900-talet - 1914-års, 1939-års och 1963-64 års restaureringar påverkar inte helhetsintrycket nämvärt. Upplevelsen av ett välbevarat kyrkorum understryks av de många generöst tilltagna fönstren med ljusinläpp, de slutna bänkkvarteren, altarring, predikstol, dopängel, nummertavla, symmetrin med parställda dörrar i koret. Starkast påverkas den möjligen av 1960-talets färgsättning, som ger ett annorlunda inslag till 1820-talets fasta inredning. Läktarunderbyggnadens tillägg, liksom södra entréns vindfång undeordnar sig den historiska helheten på ett tilltalande sätt. Att särskilt tänka på *Exteriörens strävan att imitera en stenkyrka med träutförande är ovanlig i stiftet och bör bibehållas. Dock var den ursprungliga färgsättningen gul och inte vit. *Interiörens ursprungliga fasta inredning *Korets skickligt utförda perspektivmålning, liksom draperingen på norra väggen vid predikstolen bidrar starkt till den ålderdomliga upplevelsen och är utmärkta exempel på Karl Johanstidens hantverk *lampetterna från 1930-talet är *Sakristians 1950-tal visar det moderna tidevarvets vilja att underordna sig en historisk tradition som har ett visst intresse. En lösning bland många. ÄLDRE RITNINGAR - 1817 nybyggnad (S Geting); 1817 nybyggnad (P W Palmroth); 1818 Dito med takryttare; 1901 orgelfasad (osign.). KÄLLOR, LITTERATUR OCH ÄLDRE AVBILDNINGAR Telhammer, I, Ådalens kyrkor. Bjästa 1982; Ådalslidens kyrka, red. P Lundin. Sollefteå 1987; Avbildning från 1828, Ekdahlska saml. ATA; Foton tagna före 1914 års renovering. ATA |
