Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vallentuna kn, FRÖSUNDA PRÄSTGÅRD 3:1 FRÖSUNDA KYRKA

 Anläggning - Värdering

FRÖSUNDA KYRKA
9/14/04
Motivering
Kyrkomiljön i Frösunda speglar en för Uppland typisk senmedeltida landsortskyrka i anslutning till den under forntiden så viktiga Långhundraleden. Det mosaikartade gråstensmurverket kännetecknar många kyrkor i Roslagen.

Frösunda kyrka uppfördes som sockenkyrka under 1400-talets mitt eller strax dessförinnan. Redan tidigare har det dock funnits en kyrka eller ett kapell på platsen. Om detta vittnar ännu de byggnadsarkeologiska spåren i den södra fasaden. På tegelmuren direkt öster om vapenhuset kan man ännu avläsa den gamla sakristians eller det gamla kapellets läge och storlek. Murarnas läsbarhet har höga byggnadshistoriska värden men även ett pedagogiskt värde. Läsbarheten möjliggör för besökaren att på ett konkret sätt förstå socknens äldre historia och utveckling.

Kyrkans medeltida murverk och valv, är i sin form till stora delar intakta och utgör idag viktiga byggnadshistoriska dokument. Det höga, smala och spetsbågiga fönstret i västra gaveln, har förmodligen bevarat sin ursprungliga form. I samband med renoveringen år 1975 försågs kyrkan med nya takstolar. Den medeltida takstolskonstruktionen och dess dokumentvärden gick därmed förlorad. Under samma renovering täcktes taket med cortenplåt. Den moderna taktäckningen påverkar kyrkans miljöskapande värden.

Förutom interiörens arkitektoniska form med de medeltida valven, präglas interiören idag till stor del av 1950-talets renovering. Då målades väggar och valv i en vitgul kulör och det östra fönstret sattes igen. En interiör skapades med de vita väggarna och valven som framhävdes genom naken och avskalad enkelhet. Under samma tid omgestaltades bänkarna och altare samt altarring kom till. Kyrkans inredning med bänkar och altarring utgör en relativt samstämmig och välavvägd helhet, där inte minst färgsättningen bidrar till helhetsupplevelsen. Rummet smyckas av ett flertal värdefulla inventarier, som får en framskjuten och betydelsefull del i rummet tack vare den enhetliga bakgrunden. Kyrkans inventarier är starkt sammanbundna med kyrkans äldre historia och utgör betydelsefulla tidsdokument. Särskilt dopfunten är av intresse då den tillverkades under 1100-talet och stod i Frösundas äldre kyrka.

Frösunda kyrkogård uppvisar än idag en välbevarad struktur med grusgångar och den omslutande stenmuren. Trädkransen tillför kyrkogården höga miljöskapande värden.
Klockstapeln uppfördes under 1600-talet, men har senare panelklätts. Den äldre konstruktionen är dock bevarad och har byggnadshistoriskt värde. Klockstapeln såsom byggnadstyp har varit en viktig och självklar del i den gamla kyrkomiljön och har förutom de miljöskapande värdena även pedagogiska värden för förståelsen av socknens historia.


Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:

· kyrkogårdens välbevarade struktur med grusgångar, stenmuren med grindar och grindstolpar samt den omslutande trädkransen

· det medeltida murverket har höga dokument- och byggnadshistoriska värden

· de medeltida valven har höga dokument- och byggnadshistoriska värden

· den rikt utsmyckade predikstolen i rokokostil uppvisar ett kvalitativt och tidstypiskt konsthantverk

· klockstapelns betydelse som del i kyrkomiljön samt dess byggnadshistoriska värde

· de äldre inventarierna är betydelsefulla som länkar till kyrkans äldre historia, från medeltiden och framåt.