Stäng fönster Boden kn, BODEN 1:129 M.FL. BODENS FÄSTNING
Anläggning - Värdering
| BODENS FÄSTNING | |
| 6/22/20 |
| Motivering |
|---|
|
Bodens fästning är Sveriges största befästningsanläggning och en viktig del av vår moderna historia. Den representerar ett avgörande steg i utvecklingen av landets försvar, både som anläggning betraktat och som resultat av politiska beslut. Fästningen och dess delar visar på utvecklingen inom fortifikation, byggnation och teknik under det knappa århundrade den var i drift. Bodens fästning är ett resultat av utvecklingen i Sverige och omvärlden i slutet av 1800-talet. De stora järnmalmsfyndigheterna i Malmbergen i slutet av 1800-talet satte fart på debatten om att försvara även norra Sverige. Den utbyggda järnvägen gjorde det möjligt att lokalisera en stor försvarsanläggning i en relativ glest befolkad del av landet. Det befarade militära hotet från Ryssland och ett anfall norrifrån var också en av anledningarna till etableringen i Boden. Hela detta tidsskede förmedlas genom Bodens fästning och fästningen förklarar och förtydligar ett stycke svensk historia. I Bodens fästning tillämpades de fortifikatoriska principer som utvecklades i Sverige och världen i slutet av 1800-talet. Istället för ett starkt perifert försvar längs rikets gräns skulle nu fienden bekämpas med ett mer tillbakadraget centralförsvar. Boden blev ”låset i norr” som skulle hindra Ryssland att invadera Sverige norrifrån. Fästningens placering och utformning gör detta tydligt. Till sin utformning är Bodens fästning unik i Sverige. Den är både landets största befästning och landets enda gördelfästning, en försvarsanläggning som består av flera separerade (detacherade) men samverkande fort. Bodens fästning var när den byggdes Sveriges största och modernaste befästning. Trots det blev den, liksom de flesta försvarsanläggningarna genom tiderna, snabbt omodern när vapensystem och militära strategier utvecklades. Stridsvagnar och terrängfordon för trupptransport blev snabbare, mer terränggående och fick större eldkraft. Fältbroar bättre, längre och snabbare att bygga, och en fientlig framryckning kunde därför göras snabbare och i större skala. Bodens fästning blev därför nästan omedelbart föremål för modernisering och förändring. Den fullt utbyggda fästningen representerar skiftande försvarsstrategier där utvecklingens olika steg avspeglas som årsringar i fästningen. Redan när fästningen började byggas år 1900 började Bodens samhälle att växa. När anläggningen togs i drift 1907 blev ökningen än större, då också flera regementen förlagts till Boden för att besätta forten. Den stora militära närvaron har därefter präglat staden mer än kanske någon annan regementsstad i landet. Både det civila samhället och de många militära förband som är och har varit stationerade i Boden är en direkt följd av fästningens tillkomst. Bodens fästning kan ses som ett monument över de människor som låg bakom dess placering, utformning, projektering och planering, bygget av de olika forten och sedermera dess drift i freds- och krigstid. Den sammanlagda insatsen dessa människor gjort är enorm och värd att minnas. Rödbergsfortet det enda fort vars interiörer är bevarade. Södra Åberget var det fort som moderniserades mest under den tid det var i bruk. Som skydd mot nya hot byggdes slussar för gas och tryckvågor i entréerna och ett nytt ammunitionsförråd med tillhörande hissanordningar byggdes under 1960-talet. Fortet visar därför på hur kalla krigets nya hot satte avtryck i Bodens fästning. Batteriet vid Södra Slumpberget är värdefullt som ett komplement till fortet på Rödberget. Det liknar inte de andra då det är byggt som en friliggande betongbyggnad på marken. Att det är byggt något senare och har en annan karaktär än de övriga skyddade anläggningarna gör det värdefullt som exempel på annan byggnadsteknik och planering. Batteri Norra Åberget är lätt tillgängligt och enkelt avläsbart i sin struktur - en vallgång med en mur som skyddar manskapet vid lavettkanoner och gevärsposter. Vallens utformning är omsorgsfullt gjord för att avstyra fientlig eld, med flacka vinklar i betongen som ansluter direkt till berget. Även Batteri Leåkersberget har samma struktur. Fortet på Gammelängsberget och Degerbergsfortet är typiska med sina nästan fyrkantiga former. Det som skiljer fortet på Gammelängsberget från de andra forten är den långa stenmuren med värn och skyddsrum öster om fortkärnan. Fort Mjösjöberget är det enda fort som har sin ursprungliga kanonbestyckning kvar. |
