Stäng fönster Mörbylånga kn, HULTERSTADS KYRKA 1:1 HULTERSTADS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HULTERSTADS KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter A, och H De två kvarteren utgör de äldsta delarna av Hulterstads kyrkogård. Idag präglas kvarteren av de förändringar som gjorts under 1900-talet. I kvarteren finns flera gravvårdar vars ålder eller utformning gör dem kulturhistoriskt värdefulla. Flera av dem har också lokal- eller personhistoriska värden. De gravplatser som har kvar beläggning av grus och/eller omgärdningar i form av gjutjärnsstaket, stenramar eller pollare och kätting bör bevaras. Dessa typer av gravplatsutsmyckningar var tidigare vanliga på våra kyrkogårdar och de som idag finns kvar berättar om hur kyrkogården såg ut i början av 1900-talet. Gravvårdar från mitten av 1800-talet och äldre samt gravvårdar och staket av smide ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Kvarter B, C och D De tre kvarteren anlades 1919 då kyrkogårdens utvidgades. Idag är med några få undantag hela området insått med gräs och gravplatsomgärdningar har tagits bort. Området ger en tydlig bild av hur gravvårdarnas utseende förändrats under 1900-talet från områdets äldsta vårdar i kvarter B fram till dagens gravvårdar i kvarter D. Fler av vårdarna är typiska för sin tid. Gravplatser som har kvar sin grusbeläggning och omgärdning bör bevaras som viktiga delar av kyrkogårdens utvecklings historia. Kvarter F och G De båda kvarteren har troligen utgjort en del av kyrkogården sedan 1600-talet men kan ha tillkommit redan under medeltiden. Fyndet av en hällkista 1977 ca 20 meter norr om kyrkan talar för det. Idag präglas kvarteren av de förändringar som gjorts under 1900-talet då gravplatsomgärdningar har tagits bort, gravkullar jämnats ut, gravvårdarna placerats i rader och hela kvarteren såtts in med gräs. Man får också anta att flera äldre gravvårdar tagits bort eftersom det i dag finns så många lediga gravplatser. Viktiga för kvarterens karaktär är de äldre vårdarna av vilka flera är höga och av svart granit. Gravvårdar från 1800-talets mitt ska föras in på församlingens inventarieförteckning. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Hulterstads kyrka och kyrkogård ligger på Ölands sydöstra sida. I trakten finns gott om fornfynd bl.a. runstensfragment, som visar på platsens långa historia. En kyrkogård fanns redan när den första stenkyrkan byggdes på 1100-talet men även tidigare kan det ha funnits en träkyrka på platsen. Att det även bör ha funnits en kyrkogård vid denna träkyrka visar fyndet av en hällkista som gjordes 1977. Det förefaller som att kyrkogården åtminstone sedan 1600- talet omfattades av kvarteren A samt E-H men hela detta område kan ha varit kyrkogård sedan medeltiden. En utvidgning av kyrkogården stod klar 1919 och omfattade ett område i väster. Därefter har inga ytterligare utvidgningar gjorts. Däremot har Hulterstads kyrkogård, liksom de flesta andra kyrkogårdar genomgått ett antal förändringar som alla är typiska för perioden från omkring 1960 och fram till idag. Gravvårdarna har placerats i raka rader, grusbelagda ytor har såtts in med gräs och gravplatsomgärdningar har tagits bort liksom gravkullar med murgröna. Resultatet av dessa förändringar präglar idag kyrkogården. Eftersom Hulterstads kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar och gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. På kyrkogården finns bl.a. några exempel på ålderdomliga kalkstensvårdar. Formerna kan i sig ha varit vanliga vid den tid de tillkom men att de bevarats fram till idag är ovanligt. Gravvårdarna rymmer också information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Ett typiskt öländskt drag är förekomsten av gravvårdar av kalksten som här är vanligare än på fastlandet. Gravvårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med gravstaketen och vårdarna av gjutjärn. Kulturhistoriskt värdefulla för kyrkogården är också de omgärdade gravplatserna och den grusbelagda gravplatsen. De visar på äldre former av gravplatsarrangemang som en gång var vanliga på Hulterstads kyrkogård. Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö som tydligt avgränsas av kyrkogårdsmuren av kalksten och trädkransen. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bl.a. prästgården en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Hulterstads kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i järnåldern. • Bland gravvårdarna i Hulterstads kyrka och på kyrkogården finns exempel på vårdar från medeltid fram till idag. |
