Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Trollhättan kn, FORS 11:1 FORS KYRKA

 Anläggning - Värdering

FORS KYRKA
6/1/05
Motivering
FORS KYRKA har medeltida ursprung och uppfördes intill Slumpån ca tio km sydväst om Trollhättan. Kyrkan ligger i samhället Sjuntorp som etablerades som industriort under 1800-talet och 1900-talets första hälft. Begravningsplatsen vid Fors kyrka är troligen av medeltida ursprung och har utvidgats ett flertal gånger, främst i nordlig riktning. Kyrkan i Fors omdanades år 1709 på initiativ av den handlingskraftige kyrkoherden J F Kreitlow, som stod bakom om- och nybyggandet av ett flertal kyrkor i trakten.

Fors kyrka präglas exteriört av de tillbyggnader som utförts under 1700- och 1900-talen - det tresidiga koret från 1709, sakristian från år 1900 i norr samt 1951-52 års åtgärder då långhuset förlängdes åt väster och ett torn vidbyggdes vid västra gaveln. Medeltida murverk finns med största sannolikhet kvar mellan långhusväggarnas östligaste fönster, både i norr och söder. Vissa uppgifter tyder även på att östra korväggen är medeltida.

År 1900 genomfördes en omfattande renovering i arkitekt Adrian Peterssons regi som kraftigt omgestaltade kyrkan både ut- och invändigt. I väster tillbyggdes en bred, kvadratisk byggnadskropp i rundbågestil och fönsterbågar av metall insattes i de då förstorade fönsteröppningarna. Invändigt revs väst- och norrläktaren och all inredning förutom altaruppsatsen, predikstolen och taket byttes ut. År 1951-52 avlägsnades tilläggen från år 1900 såväl ut- som invändigt under arkitekt Axel Forsséns ledning i syfte att återställa kyrkans barockprägel. I samband med detta revs den breda tillbyggnaden i väster, kyrkorummet förlängdes i samma riktning och ny bänkinredning, orgelfasad och nya fönster insattes.

Kyrkans interiör präglas huvudsakligen av barockinredningen - altaruppsatsen, predikstolen, takmålerierna och läktarbröstets målerier från 1700-talets första hälft - men också i hög grad av de åtgärder som gjordes 1951-52. Altaruppsatsen tillskrivs den relativt okände bildhuggaren Johan Mentz Scheffer medan predikstolen är utförd av Michael Schmidt. Scheffer gjorde liknande arbeten i flera av grannkyrkorna, vilket är både person- och konsthistoriskt intressant. Dopfunten är daterad till 1300-talet. Den enda kvarvarande representanten i kyrkorummet från renoveringen år 1900 är altarringen.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljö:
- Kyrkogårdens murar, grindar och träd.
- Kyrkans bevarade medeltida murverk samt den medeltida dopfunten utgör omistliga historiska dokument.
- Den sannolikt medeltida lillklockan i tornet.
- Den välbevarade barockinredningen från 1700-talets första hälft.