Stäng fönster Hjo kn, KAPLANEN 7 HJO KYRKA
Anläggning - Värdering
| HJO KYRKA | |
| 3/30/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Hjo kyrka ligger vid den norra sidan av Stora torget. Kring kyrkan är en park som utgörs av föregående medeltida kyrkogård. Stadsbilden präglas av låg trähusbebyggelse från 1800-talet, vilken är klassad som riksintresse samt omfattas av KML:s andra kapitel. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkoparken omges av en låg, sentida kalkstensmur och har glest stående lövträd av varierande åldrar. Från de enkla muröppningarna löper grusgångar till kyrkoportarna. I kyrkoparkens västra del är några enstaka gravvårdar från 1700-talet. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den gustavianska salkyrkan är uppförd år 1799 av byggmästare Johan Bergman efter Överintendentsämbetets ritningar. Kyrkan har tidstypiskt rundat kor och drag av korskyrka genom placering av torn och sakristia längs en tväraxel. Karaktäristiskt är det symmetriska arrangemanget med ett rundat vapenhus i väster som pendang till koret. Arkitekturen är genom tornets placering och sydfasadens hörnkedjor klart riktad mot torget. En spetsig nystilslanternin bryter mot exteriörens nyklassicism och tillkom vid arkitekt Adrian Crispin Petterssons renovering 1900-1902. Av dennes dekorerade interiör återstår målade fönster, två läktare, portar och altarring. Den gustavianska stramheten återskapades vid arkitekt Ärland Noréens renovering 1937-38. Predikstolen är från 1859 och Setterquist-orgeln från 1911. Ovan sakristidörren sitter en framträdande tavla från 1920. I södra vapenhuset står en sannolikt medeltida kista. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrkans framträdande läge i en småskalig stadsbild. - Kyrkans plan och volym speglar det gustavianska idealet. - Tornlanterninen är ett dominerande inslag i stadsbilden. - Interiörens klassicistiska stramhet. - Bevarade tillskott från 1859-1911. - Kyrkans orgel är en av få bevarade verk av Setterquist i Västergötland. - Kyrkotomt med parkkaraktär och gravvårdar från 1700-tal. |
