Stäng fönster Helsingborg kn, BÅRSLÖV 24:1 BÅRSLÖVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Bårslövs kyrka, BÅRSLÖVS KYRKA | |
| 12/4/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Bårslövs kyrkoanläggning Kyrkan ligger i södra utkanten av den gamla kyrkbyn som har en långsträckt utformning längs vägen med småskalig bebyggelse i form av enfamiljshus och några gårdar som ligger kvar efter skiftet. Samhället är sedan 1960-talet utbyggt till en villaförort vid sidan om kyrkbyn. Kyrkan syns vida omkring från väster och har utsikt från kyrktrappan mot hav och Danmark i fjärran. Gamla kyrkogårdens omgärdning av stenmur och lindar är betydelsefull. Kyrkogården är välbevarad enligt sekelskiftesideal och karaktäriseras av buxbomsgravar med singel och äldre höga gravstenar. Nya kyrkogården är ännu gles men omges av ett flertal häckar och träd. Minneslunden är placerad på en rofylld plats i utkanten. Kyrkan uppfördes troligen i mitten av 1100-talet med långhus, kor och absid, ett västtorn byggdes till, möjligen under 1200-talet. 1858 revs allt utom tornet och en bit av långhusets västgavel. Ett nytt långhus med absid adderades till tornet ritat av byggmästare Anders Haf som var inspirerad av Brunius stil och hans tidigare förslag till ombyggnad. Kyrkan karaktäriseras av Bruniusdrag som trappstegsgavlar med blinderingar, fönster och dörrar har rundbågsformat och är symmetriskt placerade, fönstren är delade med murade pelare, ytterdörrarna är smyckade med utskurna reliefmönster. Kyrkan har vitputsade fasader, trappstegsgavlar och tegeltak. Kyrkans låga torn kontrasterar mot det resliga långhuset. Den är en av flera kyrkor i Helsingborgstrakten med bevarat medeltida västtorn som under 1800-talet fått tillbyggda rymliga långhus. Exempel på detta är kyrkorna i Fjärestad, Frillestad, Halmstad by och Ekeby. Tornet med sin ålderdomliga karaktär med kraftiga väggar och kalkmålade valvribbor har upplevelsevärde. Tornets murverk av kvaderhuggen sandsten av lokalt bruten sten är byggnadsarkologiskt värdefullt. Det ljusa kyrkorummet karaktäriseras av de vita, släta väggarna och kryssvalven med låga gördelbågar, rött tegelgolv och ekådrad inredning som är sammanhållen och genomgående i bänkar, pelare, skrank, läktarbarriärer och altarring. Rummet koncentreras mot altaret där det gotiskinspirerade skranket som avdelar sakristian finns kvar sedan kyrkan byggdes 1858. Skranket är en typisk Bruniuslösning som han ofta använde och som Haf efterliknat. Det är ganska ovanligt att dessa skrank är bevarade. Det är positivt att altartavlans tympanon är borttaget så det är möjligt att se absidens högtsittande runda fönster. Bland inredningen märks den rikt utsnidade predikstolen från 1598 och ett gotiskt krucifix från 1400-talets senare hälft från äldre kyrkan. Dessa påminner oss om kyrkans långa historia. Predikstolen i renässansstil är en av flera liknande liksom krucifixet. En textilapplikation från 2000 med Maria och barnet är ett senare fint tillägg. Den närbelägna kyrkan i Fjärestad, byggd fem år senare än Bårslövs, är också ritad av Anders Haf. Medan Bårslöv karaktiseras av rundbågar är nygotiken dominerande i Fjärestad. Båda kyrkorna har haft liknande altarskrank och altarring. I Bårslöv är den inredningen från byggnadsåret kvar medan Fjärestad har modernare inslag. Båda kyrkorna samlar sina äldre altarprydnader i koret, varav det förgyllda altarkorset och Thorvaldsens Kristuskopia finns i båda kyrkorna. Altarkorset och Thorvaldsens skulptur är båda mycket vanliga för sin tid. |
